From the monthly archives: februari 2011

- Datorn är ett mycket enklare skrivredskap än blyertspennan. Att leka på tangentbordet ökar skriv- och läsglädjen och barnen slipper att kämpa med motoriken, säger Arne Trageton

Det är enklare att skriva än att läsa. Barn kan ofta skriva mer än vad deras motorik medger. När de skriver på datorn behöver de inte forma bokstäver och då går det undan! De skriver på och får läsningen på köpet. De blir stolta.

För barn är det ofta svårt att lära sig forma bokstäverna rätt och att få in i vilken skrivordning man gör bokstäver. För att detta är så svårt börjar man ofta med att lära barnen läsa först.

Norske Arne Trageton är pedagog och lärarutbildare och har utvecklat denna metod. Han menade att skolan borde låta barnen börja sin läs- och skrivutveckling med att lära sig skriva på datorn och vänta med handskrift till tredje klass.

Han gjorde ett treårigt forskningsprojekt och det visade att de som fått använda datorn på detta sätt, skrev både bättre och längre texter och lärde sig att läsa fortare. Men finmotoriken då? säger säkert någon. Jo, den får de ändå eftersom de ritar till sina bilder.

Nu när iPad:arna och läsplattorna börjar komma ut på marknaden och troligen kommer komma i överkomliga prisklasser snart, då känns det som om tiden möte Tragetons idéer med ett leende.  Kanske är det inte just en dator som behövs utan att det går lika bra – t o m bättre med en skrivplatta av något slag.

Introduktiosnartikel om Arne Tragetons pedagogik:
http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s10

Göteborgs universitets lärplattform, länkar mm om att skriva sig till läsning:
https://gul.gu.se/public/courseId/38731/lang-sv/publicPage.do?item=14957340

Bok Att skriva sig till läsning:
http://www.bokus.com/bok/9789147052363/att-skriva-sig-till-lasning/

Tagged with:
 
YouTube Preview Image

I Snösätraskolans 1:or arbetar man med iPad och det går väldigt bra!  Barnen får skriva först och får läsningen på köpet. Forma bokstäver kan man göra sedan. I 2:an. Det betyder inga pennor eller papper hela första året.

När de startar arbetet med att skriva för hand sedan är de då redan förtrogna med bokstäverna och vet om de är höga,  låga eller har öglor eller krokar. Och barnen blir snabbare läsare och skrivare.

- Det är stor skillnad. Innan jul skrev nästan alla. Jämför vi det med förr om åren så är nog dessa en termin före, säger Helen Jansson

I klassrummet på Snösätraskolan ska just lektionen börja. Läraren Helene Jansson initierar lektionen. Barnen är förväntansfulla. De ska jobba i par och i korridoren finns fyra lappar. En går ut och läser lappen och berättar för den andre som skriver in meningen på iPad:en. Sedan byter de.

På detta sätt får barnen dels träna sig i att minnas vad de läser och även röra sig på lektionen, men även att samarbeta.

Barnen har, när de kommer till skolan olika erfarenhet med sig och Helen Jansson berättar att det är väldigt lätt att individanpassa undervisningen när de arbetar med iPad. Andra fördelar är att den är lätt, startar snabbt, sparar under tiden och att det är lätt att skriva ut, säger Helen Jansson.

Hon berättar också att barnen snabbt förstår fördelarna och vill använda iPad:en:

- Barnen efterfrågar själva. De kan sitta här och ha klassråd och då är det en som har iPad i knäet och skriver. Det är ju ändå årskurs 1 och de kan göra det redan!

Snösätraskolan grundar sitt arbete i den pedagogik som norske Arne Trageton (pedagog och lärarutbildare) utvecklat. Han menade att skolan borde låta barnen skriva sig till läsning istället för att försöka börja med att lära dem läsa först. Han menar att när barnen lär sig skriva på datorn lär de sig snabbare och skriver bättre och längre texter längre fram.

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Las–och-sprakutveckling-NY/Las–och-spraksatsningen/Projekt/Att-skriva-sig-till-lasning/Att-skriva-sig-till-lasning-med-iPad/

UR har länge producerat för kunskap. Nu diskuteras om deras innehåll ska bli tillängligt för andra typer av producenter. Det är intressant debatt – mest för att det uppluckrar gamla synsätt om vem som är distributör, producent och/eller kanal. Och för att det möjliggör en spännande synergieffekt. UR är bra på att producera kunskapsmedia men framtiden kanske visar att andra är bättre på att paketera och leverera den?

De program UR gör sänds i tv och ligger sedan på UR.se i sex månader. Landets skolor kan också, via sina mediecentraler, låna en kopia och titta på den i klassrummet. Detta diskuterar nu UR:s chef Erik Fichtelius i en debattartikel i DN.

Utgångspunkten i hans resonemang är att det som UR producerar har folket redan betalt.  Hur man kan nu ta det till nästa nivå i ett medielandskap som redan nu finns och på många sätt kommer skilja sig från det vi känner igen sedan tidigare?  Han frågar sig:

- Hur ska public service ställa sig till att programmen paketeras och tillgängliggörs av andra än oss själva? Detta blir särskilt påtagligt inom utbildningsväsendet. Hur ska vi göra med de privata företagare och digitala plattformsbyggare som kommer på nya sätt att lära barnen matematik, historia och medicin? Ska vi låsa in våra program så att inga skumma typer kan tjäna pengar? Eller ska vi tänka i nya banor?

Frågan är befogad och ligger väldigt mycket i tiden. Fichtelius påtalar att de gamla avtal som finns för de som varit med i produktionen, kanske inte stämmer så bra med det nya medieuniversum där de ska ut.

- Jag är inte så oroad över att det finns kommersiella medie- eller läromedelsföretag som tjänar pengar. Jag är mer bekymrad över hur vi i en helt ny digital värld ska nå ut med de program folket redan betalt för.

Andra saker som hindrar utvecklingen är, menar Fichtelius, lösenord och komplexa avtalslösningar. Han menar att en modern public service är att göra sitt material tillgängligt i så många plattformar som möjligt. Ett bra område att börja med detta är just kunskap, säger han. UR kommer därför nu att släppa en del av sitt material under Creative Commons-licens* så att skolorna kan ladda ned det, redigera och skapa t ex egna berättelser.

Spännande tankar. Jag är övertygad om att detta kan bli stort om det genomförs och ha genomgående betydelse för hur utvecklingen på skolorna kommer te sig. Nu återstår att göra material som faktiskt bygger på kursplanen och att lösa avtalsfrågorna. Buss på! säger jag.

Läs mer: http://www.dn.se/debatt/los-upphovsratten-och-slapp-ur-programmen-fria

* En internationell licenslösning där rättighetsinnehavare på olika sätt kan ange andras rätt att använda materialet fritt. Läs mer i mitt inlägg Creative Commons – en guide för lärare.

Tagged with:
 

Hur gör man fina matematiska, symmetriska figurer? Wiki How vet. Där finns många guider för hur man gör saker och ting och kanske vill ni skriva era egna? Kanske vill ni göra en egen Wiki Hur i klassen?

Under Education & Communication hittar du skolinriktade aktiviteter.

http://www.wikihow.com/Create-a-Line-Design

 

Kanske är wiki-formen ett sätt för er att jobba med nästa projekt? Låt eleverna sammanställa sin kunskap inom ett visst område, låt dem korskoppla och systematisera kunskapen och samarbeta. Det kan vara en häpnadsväckande upptäckt att se vad man kan åstadkomma som grupp och hur man kan arbeta med information som lever, förändras och skapas ”on the fly”.

http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf

Tagged with:
 

En guide som vänder sig till skolelever och lotsar dem genom produktionsprocessen, tipsar om hur man jobbar med idé, planering, genomförande och publicering.

Den går igenom vad ett domännamn är, vilka verktyg som finns som plattformar, var man kan hitta gratisbilder etc.

http://www.iis.se/docs/Fran_ide_till_fardig_webbplats_webb.pdf

 

Många tänker att det är dumt att lämna ut personlig information att t ex berätta sitt namn eller visa bilder ur familjealbumet på Facebook. De tror att det leder till stalkning och sexuella övergrepp. Det är fel.

Elza Dunkels vill nu varna föräldrar för att var för överbeskyddande mot barn som använder social medier. Hon menar att det kan leda till att barnen istället lever ett dubbelliv på nätet och att om man fokuserar för hårt på just nätet missar man många andra riskfaktorer.

Föräldrar bör istället lära sina barn att vara lika kloka och aktsamma på nätet som de är IRL.

Elza Dunkels – nätforskare: – Lokaltidningen Östgöta.

 

Anna Kaya tipsar på sin blogg om resurser som är bra för dem som möter de som fått lämna sitt hemland och möta ett nytt liv och ett nytt språk i Sverige. Här handlar det om Sv2 och Sfi. Anna Kaya tipsar om resurser på nätet för er.

Ny i svenska skolan: Lära sig svenska på internet.

 
YouTube Preview Image

Ett bra exempel på en video som lär ut grunderna i kinesiska. Här såväl hörs språket, läses upp långsamt och upprepas samt syns både tecknen, pinyin (kinesiska med våra bokstäver) samt tonläget på de olika tecknen.

I många filmer och försök att lära ut detta gör man ofta något fel och utelämnar något av allt detta. Vi som lever med det latinska alfabetet behöver ju ofta få se också pinyin för att kunna läsa ut tecknen. Och tonerna för att få till det rätt.

YouTube – Beginner Chinese lesson part 1.

 

På den här sajten har man samlat olika videor som kan vara bra att använda i undervisningen. De finns på olika ställen på nätet och på den här sidan är de samlade i ämnesordning.

Här finns filmer med allt från samhällsämnen, kemi, olika språk, matematik, konst, litteratur med mera

WatchKnow – Free Educational Videos for K-12 Students.

Tagged with:
 

Man längtar till framtiden när man ser detta, tycker jag. Om detta blir verklighet kommer man, i framtiden, omges av ett helt annat mentalt landskap än tidigare.
Om detta blir verklighet kommer möjligheterna att jobba med information och kunskap bli oändliga!

YouTube Preview Image
Tagged with:
 

2009 hölls ett symposium om digitala lärresurser i en målstyrd skola. Man ville belysa hur digitala lärresurer blir tillgängliga och användbara i den pedagogiska verksamheten. Dagen dokumenteras i denna rapport som består av två delar. Del 1 är en en sammanfattning av Lena Olssons studie Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Del 2 är en rapportering av symposiet den 5–6 mars 2009 där föredragshållarna presenterar sina texter.

Digitala lärresurser i en målstyrd skola – Skolverket

Tagged with:
 

Skolverket gjorde, på regeringsuppdrag, en rapport om IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. De har undersökt hur man använder datorer i skolan och hur de som verkar där bedömer sin egen datorkompetens. Den släpptes i april 2010.

Resultaten visar…

  • De flesta elever använder datorer i skolan.
  • De  ämnen där man inte använder datorn så mycket är naturkunskap, teknik och engelska. I matematik använder 90%  sällan eller aldrig datorer på mattelektionerna . (år 7-9 och gy)
  • De lektioner där eleverna oftast använder datorer är svenska och samhällskunskap. Cirka 30% av gy-elever använder ofta dator på  medan närmare 40%  sällan eller aldrig gör det.
  • Det vanligaste är att eleverna (år 7-9 och gy) använder datorer i skolan för att söka information och skriva texter.
  • I gy använder 80% ofta dator i skolan för att söka information på internet.
  • Elever på studieinriktade och yrkesinriktade gymnasieprogram använder datorer i skolan ungefär lika mycket och för samma saker.
  • I de komvuxkurser som ingått har hälften av de vuxenstuderande ofta sökt information med dator.
  • sfi arbetar framförallt med språkövningar på datorn.
  • Yngre elever använder datorer i mindre utsträckning än äldre.
  • Närmare hälften av eleverna i årskurs 4-6 använder sällan eller aldrig dator i skolan. Det vanligaste är atteleverna i dessa årskurser använder dator på lektionerna i några få ämnen.
  • De flesta elever har fått lära sig om en säker och kritisk internetanvändning i skolan.
  • I årskurs 7-9 anger närmare åtta av tio elever att de har fått lära att vara försiktiga med vad de skriver eller publicerar om sig själva och att använda internet på ett schyst sätt.
  • Elever, i alla åldar, har generellt gott självförtroende när det gäller datorn och de allra flesta tycker att de är mycket eller ganska bra på att använda datorer och det finns ingen könsskillnad här. När det gällera tt tycka att man är mycket bra är det dock skillnad. Pojkar/män tycker  i något högre utsträckning, än flickor/kvinnor att de är mycket bra.

IT-användning och IT-kompetens – Skolverket

Tagged with:
 

Skolverket har gjort en rapport som handlar om skolans utvecklingsbehov på IT-området. De har tittat på förskola, skola och vuxenutbildning och ger förslag på insatser. Gör IT nån nytta? Används de? Vad gör att digitala lärresurser blir efterfrågade? Varför isåfall?

I bakgrunden till denna rapport refereras till en OEDC-rapport som heter ”The new millennium learners”. I den har man bl a tittat på hur allmänna kunskapsnivåer häger samman med IT-mognad. Man har konstaterat att de hänger ihop. De som har IT-kunskaper får också bättre betyg.

I den här rapporten handlar om svenska förhållanden och hur de förhåller sig till några grannländer.’
Gör IT i skolan någon nytta?
Såväl elever, lärare som skolledare är positiva. Andra undersökningar ger liknande resultat. De säger att:

  • ITökar motivation hos elever
  • ger ökade möjligheter till individanpassning
  • bidrar till att utveckla lärares arbete i klassrummet.
Används digitala lärresurser?
Lärares användning av digitala resurser för lärande  är förhållandevis lågt men visar tecken på att öka med tiden.  Antalet lärare som producerar egna lärresurser och delar med andra ökar.
OECD-studien kring digitala lärresurser i Norden visar att det är lärarnas efterfrågan om styr utbudet av digitala lärresurser. Deras efterfrågan beror på hur motiverade de är.  Något annat som spelar in är hur mycket ”på” myndigheterna är.
Danmark och Norge, har haft den med livaktiva IT-politiken och det har gett resultat: De har också de mest motiverade lärarna. De länder som haft en statlig stimulering av utveckling av digitala lärresurser, har fått den bästa kommersiella marknaden för dessa.
Faktorer som gör användningen av digitala lärresurser efterfrågad är:
  • Lärares kunskap. Efterfrågan och användning stiger med ökad kunskap.
  • Nationella strategier för användning och offentligt stöd till produktion
  • Insatser för att underlätta användning och utveckling. (Infrastruktur)
  • Bra info om vad som finns och hur de används. (Privat och offentlig)
  • Tillgång till en nationell plattform för information, tjänster och erfarenhetsutbyte
Länk till rapporten

I Creative Commons-sfären finns mycket material du kan använda. Du kan själv också bidra till materialbanken. Men hur funkar det? Hur får jag använda olika bilder? Och vad gäller om jag själv lägger ut material?

Det här är ett området som med stor säkerhet dagens barn kommer använda och som kan vara en bra idé att ta upp och jobba med i undervisningen. Det handlar ju inte bara om vilken rätt man har att använda saker utan också varifrån olika saker kommer och hur trovärdiga källorna är.

Creative Commons är en ideell organisation som tillhandahåller upphovsrättslicenser som kan användas av vem som helst på det material man själv har skapat. Licenserna är gratis att använda över hela världen. Genom att använda en Creative Commons-licens kan du som upphovsman enkelt tala om att du ger tillstånd till andra att de får använda ditt verk och hur det får användas.

Hitta guiden på Skolverket:
Creative Commons – en guide för lärare – Skolverket.

 

Med glädje : Här är den lärarhandledning som jag skrev för Tidningsutgivarna Statens medieråd i december 2010. Den släpptes på en presskonferens 8 feb 2010.
Den riktar sig mot de yngre skolåren och handlar om hur man kan arbeta med nya medier, mediemedvetenhet, gryende källkritik och få eleverna att reflektera kring sin medieanvändning.

De får också själva bli medieuppfinnare och arbeta med att redovisa recensioner av webb, datorspel och tv-program. Ladda ned på:

Statens medieråd:
Lektionsmaterial för att arbeta med de yngre barnens medievanor – Medierådet.

Tidningsutgivarna:
Småungar och medier – lärarmaterial

Bambuser är en tjänst där man kan filma med mobilen och streama direkt ut på nätet. Här berättar Sandra Wissting i Nacka om hur de gjorde detta.

Från Sandras horisont: Elever får feedback på muntlig framställan genom Bambuser.

Tagged with:
 

I Kalle Ankas jul finns fantastisk rutig färg. Men tänk om en sådan här färg fanns och om man målade alla skolväggar i den! … vilka fantastiska möjligheter det skulle finnas att iscensätta historiska sammanhang i spel och som krävde taktil interaktion. Vore fantastiskt! …kanske kommer något liknande i framtiden. Hoppas! I såfall vill jag gå i skolan själv igen!

Tagged with:
 

Seek ´n Spell ett spel där man tränar engelska utomhus.

På Smedingeskolan arbetar man just nu med att utforska möjligheterna med mobilt lärande. Skolverket har satsat pengar nationellt för att stimulera olika matematikprojekt och detta är en av skolorna som fått pengar.

De jobbar nu med att kombinera matematik och idrott och att använda GPS som verktyg i ett problembaserat lärande.

De arbetar också med Seek ´n Spell, en iPhone-app som är ett spel där man lär sig engelska utomhus.

Tagged with:
 

En komet är född. Ta nu hand om den. Utforska universum och lär dig flyga vackert.

Vill du se hur spelen i framtiden kommer se ut? Hälsa då på hos universitetet i Skövde. De lägger ut studenternas spel på nätet.
Hoppa till: http://dsu.iki.his.se/games/

Tagged with:
 
UA-75648286-1