From the monthly archives: april 2011

Månpromenaden 1969 - något större än en fis i rymden?

Visste du att månpromenaden Armstrong gjorde den där gången inte var längre än ett varv kring fontänen på Sergels Torg? Ibland läser vi om vetenskap och historiska platser. Men hur stora var de egentligen, jämfört med platsen vi bor på och miljön vi känner till? På BBC Dimensions kan du ta reda på det.

På denna sida kan du få proportioner på många kända fenomen och platser och göra dina egna jämförelser. Vad var störst? Hur stort var megastort då jämfört med nu? På 300-talet var Konstantinopel en stor och mäktig stad med ca 700 år på nacken. Men hur stor var den egentligen? Var den som Västervik, eller Norrtälje eller kanske som Luleå?

Hur stor är månen jämfört med mitt land?  Översvämningarna i Pakistan, förra året, hur stora var de egentligen? Större eller mindre än mitt land?

300-talets Konstantinopel jämfört med Stockholm

Marianergraven är det största havsdjupet. Om vi blötte ned ett snöre i dess djup och sedan lade upp snöret på land, hur långt från oss skulle den nå då? Genom hela staden? Nå till nästa stad?

Hur stor är Colosseum jämfört med vår stad? Skulle det få plats på parkeringen på stormarknaden?

Skulle pyramiderna i Gaza på plats i Burträsk?

Ja, antikens Rom var verkligen en storstad, redan då. Undersök själv hur stor den var.

Den här sajten är en genial idé och som knyter samman gamla fakta med ny pigg teknik. Många plus i kanten från mig!
Sidan gör många av känd historiska fakta greppbar när den plötsligt kan jämföras med något vi känner till väl.

Knappa in din ort eller närmsta stad och jämför själv världens märkvärdigheter med er egen miljö!

Bokmärk genast så har du många spännande timmar framför dig: http://howbigreally.com/

PS: Relaterat: Swedish solar system, världens största modell av solsystemet. Det utgår från Globen. Om Globen vore solen skulle Merkurius befinna sig vid Slussen och var som en handboll, ungefär. Jorden skulle vara som en badboll och befinna sig vid Naturhistoriska muséet, på norra Djurgården.
Naturhistoriska Riksmuseets sida om Swedish Solar System
Astronomiska institutionens sida om Swedish Solar System

Tagged with:
 

Vill du påverka IKT-utvecklingen i landets skolor? Har du idéer? Visioner? Gör dem hörda! Leverera in dem! Kommunicera ut dem!

Från regeringshåll efterlyser man förslag på hur man ska göra skolan och undervisningen bättre med IKT.
I en film på Regeringskansliets webbsida går nu Marita Ljung, statssekreterare till IT- och kommunikationsminister Anna-Karin Hatt, ut i en film med uppmaningen om att inkomma med inspel om hur skolan kan bli bättre med de digitala verktygen. Vad behövs? Hur ska man göra? Vad fungerar? Buss på och tyck till, tycker jag!

Man kan nu hoppas på att regeringen får in många idéer, att de kan förvalta dem och att detta inte bara är en PR-flört för att få oss att känna oss hörda. Jag ställer mig personligen lite frågande till om regeringen verkligen kommer bestämma sig för att ha råd med en seriös IKT-utveckling? Det spelar faktiskt roll. Man säger att man vill satsa. Men inte pengar. Få ihop det, den som kan.

IKT-utveckling på skolorna kan inte drivas bara av eldsjälar. De brinner ett tag och här och var men landets skolor och dess elever förtjänar något beständigare. En stor nationell satsning  som även omfattar lärarnas hela arbetssituation gynnar IKT-utvecklingen är mer än välkommen därute.

Jag har tidigare skrivit om att Skolverket kartlagt skolans utvecklingsbehov på IT-området.
OEDC har gjort en rapport som heter ”The new millennium learners”. Rapporten berättar att det är lärarnas efterfrågan som styr utbudet av digitala lärresurser.  Och om de efterfrågar öht beror på om de är motiverade. Om de är motiverade beror, i sin tur,  på hur satsningsvillig myndigheter och nationen är. Så satsa på Anna-Karin Hatt! Så kommer det att ordna sig!

För den som vill läsa mer och fördjupa sig rekommenderar jag Skolverkets rapport Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den kom till efter ett symposium som ställde sig frågan om digitala lärresurser blir tillgängliga och användbara i skolan.

Se filmen och tyck till om den nationella digitala agendan på: http://www.regeringen.se/sb/d/14375/a/166263

Tagged with:
 

Kanske lärarna ska sitta på ett moln i framtiden? Molntjänster skingrar iallafall just nu dimmorna i många företag. Och kostnaderna. Troligen kommer skolan följa efter. Salem har redan gjort det och många andra kommuner är på väg in i molnet just nu. Skolornas tröga struktur och ofta dåliga it-support kommer påskynda detta.

Många lärare har det tufft i att försöka utveckla undervisningen i digital riktning. Ofta måste nya program godkännas av rektor, utbildningsförvaltningen och av företaget som supportar skolans it-system, innan läraren eventuellt kan få börja använda det. Det är tre nivåer som en entusiastisk lärare ska ta sig igenom för att få börja använda programmet. Det är lätt att förstå att det tar emot.

Just på grund av att det ofta är så trögt i skolan att bedriva förnyelse, kommer det troligen finnas en stor efterfrågan av så kallade molntjänster i skolan, inom en snar framtid. En molntjänst är en funktion du använder på din dator och där överföringen sker online och all datorkraft som behövs ligger i andra änden av linan. Du behöver inte installera någonting. Det enda du behöver göra är att logga in.

Exempel på molntjänster är t ex Google apps, MS Exchange Online . Leverantörer gör idag moln-funktioner till andra företag. I molnet kan företaget sköta telefonväxeln, ha samarbetsverktyg, göra bokföring och redovisning, lagra och göra backup. Det finns företag som gör om hela sitt affärssystem till molntjänst. Idg har en lista med tjänster som kan vara bra för företag.

Fördelarna är uppenbara: inga installationer, inga uppdateringar och nåbarhet från alla ställen med nätuppkoppling. Och ekonomi förstås. Många företag slipper investera i kraftiga datorer, servrar och programvaror  när de abonnerar på en sådan här tjänst.

Salems kommun berättade i ett pressmeddelande att de i slutet av 2010, som första kommun i landet, gick över till  Google apps. 900 anställda och 2500 elever lämnade då microsoftmiljön. Man valde mellan att nyinvestera i sin gamla miljö eller att gå över till molntjänster. Man fann att detta var mer driftsäkert och kostnadseffektivt. Ett flertal andra kommuner är nu på väg att göra likadant.

Redan för några år sedan skrev Datorföreningen om att analysföretaget Gartner förutspådde att molntjänstser skulle revolutionera nätet och hur man använder det. Man talade om paradigmskifte och guldregn och troligen har detta just bara börjat rulla. Någon därute kommer bli rik. Och skolorna kanske slipper krånglig byråkrati när de jobbar med att utveckla sina arbetssätt – om det finns smarta pedagogiska molntjänster som lärarna vill köpa.

Tagged with:
 

Det finns för få digitala läromedel. Ett antal kommuner startar nu, ihop med SIS (Swedish Standards Institute), ett projekt som ska arbeta med IT-frågor och ska göra det enklare att använda digitala läromedel i skolan. Det rapporterar tidningen Skolvärlden, idag.

Det ska också få leverantörer av läromedel och kommuner att hitta gemensamma standarder.
Ett annat problem är att det som finns på nätet idag kräver tid att hitta och välja ut.

- Grundproblemet är att det finns för lite digitalt innehåll att använda i dag. Det är fortfarande ganska traditionellt med böcker. Mycket finns på internet med det är tidskrävande för lärare att leta upp, säger Mats Östling, IT-strateg på utbildningsförvaltningen i Stockholm och en av initiativtagarna till projektet.

Ett annat problem man vill arbeta för att lösa i projektet är att leverantörer av läromedel och kommuner ska kunna enas om standardlösningar.

Sajten forskning.se har också skrivit om nyheten i veckan. Representanter från kommuner, förlag och andra organisationer ska nu arbeta med att ta fram en vägledning som ska skapa mer enhetliga lösningar. En annan av initiativtagarna är Fredrik Paulsson som forskar på området lärande infrastrukturer vid Umeå universitet. Han säger:

- Vi behöver skapa förutsättningar för en mer fungerande marknad för digitala tjänster och digitalt innehåll i skolans värld. Vi behöver tjänster som kan användas tillsammans till olika lärplattformar. Sverige har halkat efter på det här området.

Det hela började med att ett antal kommuner som arbetar mycket med IT-frågor tog initiativ till detta. I dagsläget har mer än 30 organisationer anslutit sig och det är öppet för fler deltagare.

SIS säger i sitt pressmeddelande (pdf) att företag och organisationer som väljer att delta också har möjlighet att påverka standarder inom sin marknad. Arbetet ska i det långa loppet elda till att handeln med och processen kring de digitala läromedlen blir bättre och säkrare.

Tagged with:
 
UA-75648286-1