From the monthly archives: maj 2011

Facebook vill nu in i skolan. Man har planer på att göra Facebook till en lärplattform och vill därför att även barn ska ha tillgång till sajten.

I USA får inte barn under 13 skaffa Facebook-konto men Mark Zuckerberg ser inte hinder för detta utan tänker sig att lagen kan göras om. Så tänker en sann entreprenör.

”Vi skulle i så fall sätta upp en mängd försäkringsåtgärder för att se till att de [de yngre barnen] är säkra”, menade Mark Zuckerberg.

Om Facebook blir lärplattform kan skolor bygga upp en hel infrastruktur på en plattform man inte kan bestämma över själv. Kanske är detta inget problem när man väl är där. Kanske har man redan då börjat använda molntjänster i så stor utsträckning att detta bara är ett annat isflak som flyter förbi och som man kan hoppa på.

Och kanske är det mer än amerikanska lagen som måste ses över då. I dag äger Facebook, enligt avtalet, information du lägger upp. Frågan är vem som då vill betala för att ta fram material som sedan någon annan äger? En fråga kring betalningsmodeller är också intressant. Om professionella aktörer ska ta fram material måste de ha in intäkter någonstans i kedjan. Frågan är bara hur men kanske har någon där i Facebookhögkvarteret någon bra lösning på detta. Hursomhelst ska det bli väldigt spännande om detta händer.

Facebook vill in i skolan och slopa sin åldersgräns på 13 år | Mikael Hansson | Västerbottens-Kuriren – Bloggen.

Kan man använda appar i terapi och specialpedagogik? Javisst!
Det finns en sajt som recenserar sådana. Therapyapp411.com handlar bara om appar som tränar tal och språk. Här recenserar man appar som är användbara för barn som behöver stöd i sin språk- och talutveckling.


Sidan är ett samarbete mellan fyra personer som alla arbetar med barn i behov av olika språkträning och de bjuder även in andra att bidra med recensioner.

Ofta kan man inte säga vad som är en bra app för utbildning och pedagogik. Väldigt ofta beror det på pedagogen och vilken inramning materialet får. I de här recensionerna listar de vilka förmågor man tränar med appen och vilka åldersgrupper den lämpar sig för.

Exempel:
I skrivande stund har de en app på topplatsen och som heter iWrite words. I den tränar man grundläggande motorik och öga-handkoordination genom att spåra bokstäver och siffror genom att med fingret. En markör visar var man ska börja sedan spårar man. Man kan minska storleken allt eftersom barnet gör framsteg. Om man ritar bokstaven på fel sätt skakar den och ger ifrån sig ett pip-ljud.

En annan app är Icoon som är en bildordlista ursprungligen framtagen för att man ska kunna ha med sig den på resa. Men den kan enkelt anpassas för fungera för dem med funktionshinder. Den visar vardagliga föremål och symboler uppdelade i 12 kategorier.
Denna app har endast bilder, inget ljud eller ord. Denna app är ett kommunikationshjälpmedel för personer med afasi, ALS, traumatisk hjärnskada, autism, cp-skada.

Therapyapp411.com hittar du mera recensioner och många idéer och uppslag när det gäller appar som tränar tal och språk, läsning, motorik öga-hand, perception, artikulation och fonologi med mera.  Det finns i nuläget en hel del att botanisera i och det är fler app-recensioner på ingång.

En annan källa med appar är Pedagogiskt Centrum i Södertälje som samlat länkar till appar. Här är det dock direktlänkar och inte några recensioner med.

Bokmärk genast!

Tagged with:
 

Tänk om barn kunde designa sina egna spel och bestämma vad som ska hända där. Tänk om de kunde bli aktiva ”påhittare”  av spel och inte bara mottagare. Tänk om de kunde jobba med berättande, logik, problemlösning och kreativitet på en och samma gång. Det kan de med Kodu. Det är ett program där barn själva kan skapa spel som spelas på xbox och pc.

I Kodu arbetar man med villkor och regler – grunderna i programmering – och jobbar med dem i ett helt ikonbaserat gränssnitt. Programmet är gjort av Microsoft och är gratis att ladda ned. De rekommenderar det till alla över 7 år.

Gränssnittet där man sätter villkor och regler. Klicka för att se större!

Enkelt förklarat går det till så här:  Man bygger en värld, befolkar den med figurer och sätter egenskaper, villkor och regler i världen. Sedan spelar man.

Det finns 20 olika figurer med lite olika förmågor. Inred din värld med flygande tefat, flygplan, ballonger, luftskepp, kanoner, moln, byggnader, klippor, stjärnor, träd och mynt. När du konstruerar ditt spel svarar du på frågor av typen: ”Vad händer när-din spelare…”. Kanske du vill att din spelare kanske förlorar lite hälsa när den ser ett objekt eller råkar röra vid det. Vad ska de säga i spelet? Skriv pratbubblor med meddelanden!

Om man är rookie i spelvärlden och det är trögt att komma igång med en spelidé kan man börja med exempel och instruktionsfiler som följer med programmet och sedan ändra det så att det blir personligt och eget.

I filmen här visar en 12-årig flicka hur hon gör när hon utvecklar sitt spel. Hon har bland annat gjort ett träd som låter och ger ifrån sig musik.

YouTube Preview Image

Barn blir aktörer – inte bara konsumenter
Barn är oftast konsumenter av media och spel. När det gäller media som baseras på ord, bild och film kan barnen lätt bli medaktörer och få prova på hur det är att sända information. De blir då lästa/sedda och kan få feedback från omvärlden. När det gäller spel har det varit tunnare med utbudet. Det finns en vits med att barn får prova på att själva designa ett spel. Bortsett från att de då får träna logik och planering är det också en värdefull kunskap att förstå hur man planerar ett spel och insikt i hur spelen de själva spelar, har blivit till, dessutom tränar själva skapandet fantastin. Att slutresultatet blir ett spel som man själva och andra kan spela är förtroendehöjande.

Pedagogiska möjligheter
Här finns många möjligheter för pedagogisk verksamhet. Man kan själv eller tillsammans skapa en historia och komma överens om vilka regler som ska finnas där. Interaktionen i spelet har små pratbubblor. För barn i skolstarten är detta ju en perfekt möjlighet att skriva korta meddelanden som ska läsas. I spelsituationen är motivationen väldigt hög att läsa vad det står i pratbubblan.

Jag tror att kreativa lärare kommer kunna använda det här på många olika sätt. Man kan göra spel som man kopplar till matematikuppgifter. När man gjort spelet kan man också jobba med efterarbete och dokumentation kring det och skriva om figurerna och skriva vidare på berättelserna.

I filmen  nedan visar de hur man editerar i Kodu och ca nio minuter in i filmen ser vi hur man t ex bestämmer  vad som ska hända vid fiskdammen. Här bestäms att när man fiskar upp en fisk ska man få 1 poäng. Vad händer då om dammen har 20 fiskar och man får 3 poäng för varje fisk? Ett bra underlagsmaterial när man ska jobba med t ex addition och introducera att multiplikation är upprepad addition.

YouTube Preview Image

Här är ett spel där man tar sig genom Mörka Läskiga Skogen om natten och letar efter sin bror som tagits tillfånga av kannibaler.

YouTube Preview Image

LÄNKAR:
Kodu Game-Creation Tool for Kids Adapted for the PC
Kodu Game Lab
Kodu Game Lab – 3D Games Design for School
Planet Kodu

PS Jag arbetade på Liber med en sajt som hette Skolgården en gång. Det var en sajt med flera undersajter och vid ett tillfälle ca 1998-99 sökte vi pengar av KK-stiftelsen för att utveckla material för barn om just programmering. Vår utgångspunkt var att barn möter programmering i sin omgivning och vi ville skapa något som enkelt förklarade vad programmering var och låta dem prova på att använda lite villkor och regler för att de ska ha grundläggande begreppsintroduktion om vad programmering var.. Vi fick nej eftersom KK-stiftelsen inte tyckte att det behövdes. ;-D

Tagged with:
 
YouTube Preview Image

Nej, man måste inte träffas. Det kan vara hur mycket ”på riktigt” som helst ändå. Klass 1-3C på Myrsjöskolan besöker Vasamuseet virtuellt och får prata med en museipedagog. De har förberett med frågor och får lyssna och kommunicera och se en modell av skeppet. Allt görs via Skype.

Det här är en ypperlig idé som jag hoppas museer tar till sig av och använder i framtiden. Det är inte bara en smart kanal att nå ut med sitt material, det är också kulturdemokratiskt. En klass i Boden, kan av förklarliga skäl, inte åka till t ex Vasamuseet över dagen. På det här viset blir alla fantastiska saker på museerna inom räckhåll för även dem.

Tagged with:
 

Hur lär man sig tala? Tja, genom att prata och lyssna på andra t ex. Hur lär man sig skriva?  Ja, det har iallafall Berättarministeriet förstått. De ger nämligen eleverna tillfälle att skriva och väldigt många läsare.

Idag, den 17 maj, tar en klass i Södertälje över ett antal bloggar och når 1 miljon läsare med sina inlägg. De hjälper artister, författare, modebloggare, journalister och en mängd andra att skriva idag.

Det är klass 6B i i Hovsjöskolan som medverkar i Berättarministeriets skrivarverkstad.
Det går till så här: Barnen får skriva på kända bloggares sidor och får deras yta att kommunicera. Folk kommenterar och citerar och sprider deras information över nätet, eleverna chattar och svarar på frågor under sändningens gång.

Berättarministeriet vill ge barn och unga en röst. Och någon som lyssnar på vad de har att berätta. De driver skrivarverkstäder där barn och unga möter en skrivarvärld och får smaka på hur det är att vara en skrivande människa som kommunicerar med sin omvärld.

Hela kalaset sänds såklart live via Bambuser.

En rolig idé, tycker jag. Och ett spännande sätt att se till att eleverna får läsare och får prova på hur det är att vara ”sändare” av information. Heja! Bra jobbat 6B i Hovsjöskolan!

Jag hoppas detta blir något mer nu än vad vi ser idag, så att det inte blir som den där gången då 800 personer dök upp på en fotbollsplan i Solna 2008, för att heja på ett slumpvist utvalt knattelag. Många barn därute behöver ha något att skriva om och någon som lyssnar och läser och som peppar och visar: Du är någon, det du säger är bra och viktigt för det är du själv!

Tagged with:
 

En sida där man kan se kartan och satellitbilden bredvid varandra. Väldigt användbart när man pratar om vad en karta är och varför man har kartor, olika typer av kartor etc.
http://www.barnabu.co.uk/geapi/gegmaps/

Tagged with:
 

Vad ligger mitt emot New York? Vad finns exakt på andra sidan jorden om man är i Paris? Har du också tänkt att du någon gång ska ta reda på vad som egentligen ligger på andra sidan jorden, exakt mitt emot där du är? Nu kan du göra det.

Visste du att Nya Zeeland ligger mitt emot Spanien? Många har nog sagt att de ska gräva ett hål till Kina men vad är det egenligen som ligger mitt emot Kina? Ja, undersök det  själv!

http://earth-api-samples.googlecode.com/svn/trunk/demos/chinasyndrome/index.html

Tagged with:
 
UA-75648286-1