Boken snart är utdaterad. Nu kommer man lära på ett helt nytt sätt. Man kommer att nå många och undervisningen kommer utvecklas med all ny teknik. Känns det igen? Nå, året då man tänkte så var 1925. Thomas Edison sa att boken nog snart var utdaterad.  Filmprojektorn hade ju kommit. Han var helt säker på att man från och med nu skulle lära sig främst genom att se på film.  I den supermoderna framtiden.

Strax kom även radion och man nådde man miljontals elever med undervisningsmaterial genom etern.  Man såg enorm potential och möjligheter att utveckla undervisningen genom ny teknologi

New York City’s Board of Education var de första att sända undervisningsmaterial i radio. Film och ljud som kan produceras av få och upplevas av många. Sedan kom mer och mer teknik och vi har nu fått in interaktiva skrivtavlor och iPads och man kan göra interaktiva matematiklektioner med hjälp av telefoner med gps.

Ibland glömmer vi, att man troligen på den tiden, var lika förtjust i sin nya teknik och de möjligheter och förhoppningar man då såg – som vi är idag med våra interaktiva skrivtavlor och smarta pekskärmar av olika slag.
Häng med så kikar vi lite i backspegeln  på hur undervisningsteknologi sett ut för länge sedan.

Vad sägs om en platta där man ramat in bokstäver att efterhärma på ena sidan och en platt yta som man kan daska ungar med, på den andra? Den finns och är från 1600-talet.

I slutet av 1800-talet hade man infört en sk laterna magica, en lite projektor, i vissa skolor där man drog en bildsvit i sidled och fick fram bilder på en duk. Bara i Chicagos skolor fanns vid den här tiden 8000 sådana här apparater. Man kan ana en viss magi i rummet när man slår på den.


1930 kom overheadapparaten och den är nog en av de innovationer som haft längst livslängd av alla dessa då den fortfarande används idag på sina håll.

På 40-talet händer inte så mycket på när det gäller utbildningsteknologi. Kopieringsapparaten kommer och bläckpennan slår igenom på allvar.

I slutet av 50-talet gör man några vågade uppfinningar. En av dem är en läs-maskin. Maskinen kallas Reading Accelerator och syftade till att snabba upp läsningen. Att den också vände blad var en extra bonus. Kanske tyckte man att det tog så lång tid att göra det att maskinen gjorde det bättre. Motsatsen till interaktivitet, kan man tycka.

En annan spektaulär maskin man utvecklar är Skinners Ecuation Machine. Den leverar en fråga som syns i ett litet fönster och man kan mata in ett svar genom att skriva in det på en liten pappersremsa. När man gjort det kan man veva fram det rätta svaret och genast få reda på om det var rätt eller fel.
Man ansåg att det var rätt att eleven skulle kunna få reda på om det var rätt eller fel genast och att det gynnade inlärningen. Man tyckte att eleverna också blev mer entusiastiska och motiverade. En annan fördel man såg var att eleven kunde arbeta i sin egen takt och att man noggrannt kunde planera momenten och genomföra en kunskapsprogression.

Se Skinner själv berätta om sin fantastiska lär-maskin:
YouTube Preview Image

Frågan man ställer sig idag är hur verklig och interaktiv undervisningen kan bli. På något sätt är det som om surfplattan sammanfattar alla de tekniker som tidigare snappats upp av skolvärlden och innehåller dem alla. Vi har ju film, ljud, interaktivitet och räknemaskiner i dem. Egentligen en snabbkopiering av tidigare utveckling och en ny förpackning med en datorkraft i botten som hjälper oss med beräkningar av logik, grafik och interaktivitet.
Det är lätt att skratta åt tidigare tiders maskiner och entusiasm för hur de ska förbättra vardagen.

Flera av de här gamla sakerna är ju egentligen rå-versioner av det vi har idag. Fast idag är det programvara på olika plattformar istället för olika enskilda maskiner. Egentligen har den supermoderna framtiden alltid varit här. Den är glädjande för det betyder ju att den kommer vara det imorgon också.

Läs mer och se fler maskiner på Edudemic.

Tagged with:
 

7 Responses to Den supermoderna framtiden är alltid här

  1. Karl skriver:

    vegetarian@ordinator.conflicts” rel=”nofollow”>.…

    ñïñ çà èíôó!!…

  2. roger skriver:

    suspects@horace.girl” rel=”nofollow”>.…

    good info….

  3. Vernon skriver:

    guises@marquita.shotshells” rel=”nofollow”>.…

    thanks….

  4. Bryan skriver:

    metabolized@fleeting.nonpayment” rel=”nofollow”>.…

    good info….

  5. Matthew skriver:

    uproar@spies.anatomically” rel=”nofollow”>.…

    good info….

  6. gabriel skriver:

    wrigley@gentle.breaks” rel=”nofollow”>.…

    thanks….

  7. Hubert skriver:

    unequaled@subjects.misunderstanding” rel=”nofollow”>.…

    ñýíêñ çà èíôó!!…