Grupper som arbetar med eller utan IT-teknik och med eller utan metod, får väldigt olika resultat. Om surfplatta och metod används rätt kan den nya tekniken både höja resultaten och kraftigt minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor.

Det kommer då och då glädjerapporter om surfplattornas inverkan i skolan. Det som diskuteras flitigast tyck vara det som sker i den första läs- och skrivutvecklingen. Många positiva resultat har kommit senaste tiden. Ibland händer det att rubriksättare som inte är så insatta i skolans arbete smackar in rubriker där som kungör att tekniken nu kommer lösa allt. De flesta pedagoger förstår att det inte är det det handlar om utan att det handlar om arbetssätt och noggrant utarbetade metoder där tekniken är ett hjälpmedel.

Computer Sweden hade (150420) en artikel om surfplattor. Artikeln hade fått rubriken ”Nu är det bevisat – barnen blir bättre i skolan med surfplattor”. I flera forum kom snart invändningar mot det eftersom det ju så klart är metoden som det egentligen handlar om.
I artikeln berättas om metoden STL (Skriva sig till läsning) och bland annat om att en del elever som fått arbeta med metoden nådde kunskapskraven för åk 3 redan i åk 1.

Idag får artikeln kommentarer i DN debatt, av två forskare och en skolchef. Det de berättar är tankeväckande:

De har undersökt effekten av teknikanvändning hos 502 elever på låg- och mellanstadiet. Forskarna har fokuserat på svenska och matematik och man har mätt resultet i de nationella proven. Tre grupper har undersökts:

  • Grupp 1: Har undervisats med STL som bygger på sociala sammanhang med kommunikation, formativ bedömning där elever deltar. Eleverna skriver tidigt egna texter och delar med andra. Som verktyg används vanligen surfplatta eller dator. De tar även del av andras texter, kommenterar och diskuterar dem
  • Grupp 2: Har undervisats enligt den traditionella läs- och skrivninlärningsmetoden där man vanligen arbetar en bokstav i taget och har penna som verktyg.
  • Grupp 3: Använde datorer eller surfplattor individuellt och utan STL-metoden.

Resultatet? Vad kom de fram till efter att ha undersökt hur eleverna lyckats på nationella proven?
Så här ligger det till:

  • Generellt: Stora positiva effekter av god teknikanvändning
  • Risker med oplanerad och improviserad användning.
  • Grupp 1 (STL) var 19 procentenheter bättre än grupp 2 (traditionell undervisning)
  • Så här många fick godkänt i  15/15 delprov i matte och svenska:
    - Grupp 1 (STL) hade hela 78 procent godkänt
    - Grupp 2 (traditionell) hade 59 procent
    - Grupp 3 (utan metod, individuellt) bara 50 procent
  • En del i att STL-gruppen lyckades är att många pojkar får avsevärt bättre resultat. Vanligtvis (med traditionell undervisning) är gapet mellan pojkar och flickor 24 procent. Med STL-metoden minskade gapet mellan pojkar och flickor till bara 3 procent.

(Resultaten är kontrollerade för socioekonomiska faktorer.)


Lärdomen vi kan dra av detta är att det inte handlar om teknik utan om pedagogik, som vanligt alltså. Det påminner oss om att allt börja i klassrummen och med det arbete vi redan gör där och de mål vi har att uppfylla. Goda metoder måste spridas och de metoder som inte hjälper läraren – eller barnen – ska väck. Om vi, för en stund tilläts glömma allt vi brukar göra och fick börja om på nytt, hur skulle vi då välja? Vilka verktyg och vilka arbetssätt skulle vi välja för att eleverna skulle utvecklas bäst mot målen?

Personligen tror jag stenhårt på STL eftersom den inte underskattar barnets intellekt. Barnets hjärna kan läras sig läsa och skriva men barnet hand är inte alltid lika långt utvecklad. STL tar barnet på allvar och låter dem utvecklas. Det är också en metod som bygger mycket på det vi människor älskar: Att kommunicera.  Under människans utveckling har språket och kommunikation varit det viktigaste sättet att lära sig nya saker.
Att metoden också visar sig närapå jämna ut  skillnader mellan pojkar och flickor, är ju en fantastisk bonus! Vi pratar ibland OM att pojkar presterar sämre men sällan om VARFÖR de gör det.

http://www.dn.se/debatt/repliker/hur-datorn-anvands-ar-helt-avgorande/

Tagged with:
 

Ett spel i tre nivåer som en tioåring gjorde på en halvtimme. Gubben jagar pengar och när han tar dem får han poäng men kan bör akta sig för flugan som vaktar pengarna. Om han träffas av den är spelet över.

Så här sätts olika behaviours ihop med varandra. Dra bara ett streck mellan dem som ska fungera ihop.

GamePress är en app som är gratis och där man väldigt enkelt kan göra sina egna spel.
Det finns grafik som kommer med spelet.  Man väljer en bild och drar ut den på scenen sedan markera man bilden och klickar på Behaviours. Då öppnas en vy där man kan välja hur just den här bilden ska bete sig. Man kan då välja t ex om den ska styras med Joystick eller dras med fingret eller fungera på något annat sätt.

Du kan ge dina objekt sk ”physichs” vilket betyder att de kan få tyngd, studsighet och bete sig som fysiska objekt i spelet.

Man kan välja t ex vad som ska hända om den krockar med andra objekt och om krock med andra objekt ska generera poäng. Det finns många olika interaktioner att välja bland. Ska den bli träffad av ett skott? Låta när den träffar marken? Ändra färg när man petar på den?

Man kan också aktivera ett antal liv man har till godo.
Man kan göra tre levels i spelet och om man vill göra fler kan man köpa dem.

Det finns musik och händelseljud och bakgrunder att jobba med.

Spelet ovan har en tioåring gjort. Det har tre nivåer. Gubben jagar pengar och kan hoppa på marken och på molnen. När gubben kolliderar med en peng försvinner den och det blir ett poäng. De små flugorna patrullerar spelvärlden och gubben får akta sig för dem för om han krockar med en fluga så är det Game over.

Denna tioåring gjorde detta spel på ca trettio minuter.

Det är ett väldigt bra nybörjarmaterial. Den inbyggda tutorial:en är fantastiskt bra! Det är nog en av de bästa jag någonsin sett.
Detta kan vara ett bra sätt att arbeta med logik och planering med barn. De ger även bra kunskaper om hur spel görs och att det faktiskt är någon som skapat alla villkor i spel. Det väcker fantasin och visar att de själva kan ha andra idéer om hur ett spel ska funka – och prova det. Just att man jobbar grafiskt med allting och i en app där man får röra objekten med händerna och knyta ihop händelser gör att det känns väldigt konkret medan man jobbar med det. Det blir inte lika abstrakt som många andra spel.

Ditt spel kan sedan delas med andra i Arcade inuti appen eller exporteras till Hyper Pad (bara egenimporterad grafik följer då med) och sedan laddas upp på App Store, mot en avgift. Hyper Pad kommer att ersätta Gamepad senare.

Den goda nattsömnen är över. Gamepress har landat! Nu vill man bara sitta uppe på nätterna och göra spel, eller hur?

LÄNKAR:
iTunes: https://itunes.apple.com/se/app/gamepress-create-share-play./id637370800?mt=8
Appens sida: http://www.gamepressapp.com/
Tips och tricks: http://blog.gamepressapp.com/
Youtubefilmer med instruktioner: https://www.youtube.com/channel/UCwLnrhINhhudsdOlWds7Pbg

Tagged with:
 

Programmering på schemat. I Sjöstadsskolan får åk fem arbeta med programmering 80 minuter i veckan. För att få ihop det tidsmässigt integrerar man andra ämnen i arbetet.  Man arbetar t ex med frågor kring upphovsrätt (sh), logik (ma) och etik (re) och svenskan finns i nästan allt.

Man arbetar med tre olika sätt att programmera: Kojo, Scratch och Kodu. De är sinsemellan olika och har allt från klassisk programmering i text till  programmeringsmiljöer där man arbetar med symboler och block.

Barnen får jämföra dem och fundera kring hur de skiljer sig och när det kan vara bra att använda för olika ändamål.

På skolan har man byggt upp detta som ett eget ämne och kallar det Digitalkunskap. Till detta har man också tagit fram en egen kursplan. Karin Nygårds är den som dragit igång arbetet. Hon undervisar även andra årskurser och till och med förskoleklassen får digitalkunskap.

- Vi lever i ett digitalt samhälle och gör mycket på nätet. Vi i skolan ägnar oss ju mycket åt att ge barnen i de lägre åldrarna olika förklaringsmodeller för att förstå hur världen fungerar. Vi lär dem trafikregler och att känna igen vitsippor – sätter ord på det som finns omkring dem. Då måste vi också lära dem att förstå den digitala världen, säger Karin Nygårds.

Läs mer på IDG – Sweden: Här knackar barnen kod på skoltid

Se gärna även Teacher Hack som är en grupp som arbetar för ett digitalt jämställt och hållbart samhälle.

Tagged with:
 

Hur kommer man kommunicera och Umgås med media i ett klassrum år 2040?
Kanske så här?

Varsågod! En karta över framtidens klassrum.
Mycket är sig inte likt och ska inte heller vara det.
Klicka på bilden för att se den större.
På länken hittar du en pdf på bilden.

Edudemic: http://edudemic.com/2012/07/future-of-education-technology/

 

När eleverna får vara guider och lära andra lär de sig bättre. Därför har kognitionsvetare i Lund tagit fram ett matte-spel med artificiell intelligens. Barnen får lära en figur hur matten funkar. Resultat: Barnen lär bättre och får mer självförtroende.

Lärare skämtar ibland om att  det lärarens privilegium att läraren lär sig mest eftersom denne måste tänka igenom allt noga föra att eleverna ska förstå. Elever funkar också så. På Lunds universitet har man därför forskat kring datorspel där eleverna har en figur som de måste förklara saker för.  Detta har visat sig vara speciellt bra för de svagaste eleverna.

I spelet tävlar man mot datorn och får poäng. Det handlar om 10-talssystem och att addera eller subtrahera över tiotalsövergångar, och om att förstå positionssystemet.

I korthet går spelet till så här om t ex eleven Lisa spelar med figuren Eli:
1. Lisa spelar helt själv och Eli tittar på och frågar varför Lisa gör som hon gör.
2: Eli spelar och Lisa guidar och hjälper.
3. Eli försöker spela helt själv.

Efteråt chattar Lisa och Eli om hur det gick.  Om de gick bra är Tobi upprymd och glad. Om det gick ”sådär” vill Eli spela igen.

Figuren är försett med AI (artificiell intelligens) och lär av sina erfarenheter.  Det finns några olika figurer och alla har könsneutrala namn och utseenden. Anledningen till detta är att flickfigurer drog till sig negativa kommetnare som t ex: ”Vad korkad hon är!”.

Anledningen till att det här spelsättet är framgångsrikt är att:
A) Barnens motivation blir hög eftersom de dels gillar datorspel och dels vill hjälpa sin figur.
B) De får löpande återkoppling. Figurerna säger till direkt när de inte förstår.
C) Bra för självkänslan när det går bra och när det går mindre bra känner eleverna det inte känns lika illa som att misslyckas i traditionella matteövningar.

Just det sista är kritiskt i mattesammanhang. Inlärning förutsätter att man vågar försöka om och om igen och våga göra fel. En del elever är så rädda att göra fel att de tappar sugen. I detta spel får de tillbaka lusten att försöka igen av sin envisa figur.

http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12344&news_item=7469

Tagged with:
 

Har utantillinlärningen någon roll i den moderna skolan? Länge har vi i Sverige vurmat för en pedagogik där förståelsen står i centrum. Men en sak glömdes kanske bort lite grann: Den förhatliga utantillinlärningen tränade minnet!

Den gamla utantillinlärningen har för många här känts omodern och förlegad. I Paris tänker man inte så. Där lär man sig många saker utantill.  I Vetenskapsradions program Vetandets värld från (2011-11-16) I Paris skolor tror man på korvstoppning, handlade om detta. I programmet jämför svenska och de franska skolor och minnesforskare ger sin syn på saken.

Vissa menar att utantillinlärningen faktiskt kan ha en viss mening. Det tränar minnet.  Förståelse och minne hör ihop och behöver båda utvecklas.

I  artikeln Kan kunskap förändra hjärnan? på forskning.se säger man att i skolan talar man ofta om nackdelar med att memorera, t ex matematiska metoder men att det finns hjärnforskning och kognitionspsykologi som visar att automatisering av kognitiva processer faktiskt minskar belastningen på arbetsminnet och alltså gör en del av hjärnan ”ledig” för andra kunskapsmoment.

Landets bästa minne utvecklade  minnestränar-app
Idriz Zogaj har Sveriges bästa minne. I tv-shower har han visat sina minneskonster och t ex memorerat över tusen binära tal på en halvtimme.
Det är lätt att häpnas och fascineras över ”gåvan”. Men är det verkligen en gåva?

I en intervju i Svd fick Idriz Zogaj frågan hur han upptäckte denna gåva. Han svarade:

– Jag upptäckte det inte. Jag tränade mig till det.

Nu har Idriz Zogaj konstruerat ett minnestränarspel. Det finns både som app och som kort i låda. Appen heter Zogaj Memo Gym.

I spelet lägger ut några kort, med bilder på och i par (PairPlay). Man kan själv välja hur många det ska vara.

Man får sedan titta på dem och får försöka hitta på olika strategier att komma ihåg. När man tror man tittat klart börjar man spela och då är det som en vanligt memory-spel men här gäller det att minnas vilka saker som hörde ihop.

I spelets andra del (ChainPlay) gäller det att minnas i vilken ordning korten dyker upp och sedan att lägga dem i samma ordning.

Spelet finns även som fysiskt spel och heter då bara Zogaj. För de mindre barnen kan det vara skönt att starta med ett fysiskt spel och sedan övergå till det virtuella.

I det fysiska spelet  kan man träna rim och rimma t ex en bild på en myra med siffran fyra.  Eller så lär man sig det Zogaj kallar länkmetoden. Det går till så här: Man lägger ut korten slumpvis i par.

Sedan gör man meningar eller små historier om paren och memorerar dem. Se i filmen nedan hur man spelar det.

YouTube Preview Image
Tagged with:
 

Undersök hur lång dagen är vid olika tider på året!
Här kan du dra i reglaget uppe till vänster i bilden. Du kan ställa det på önskat datum och ser då längden på dagsljuset vid just den tiden på året. Här är det ställt på midvintersolståndet.

I den lilla färgade tabellen nere till vänster ser du hur många timmar det är ljust.

För att kunna använda detta måste du installera Google Earth och sedan ladda hem en liten fil. När filen är nedladdad klickar du bara på den så öppnas Google Earth.

Vänd och vrid på jorden, zooma och undersök! Om ni använt Google Earth tidigare kanske ni har lagt in orter redan och kan här se dem om ni kryssat i att de ska visas.

Det här kan användas på en lektion där man pratar om t ex midvintern och om jordens lutning och vad det innebär.

  • Hur många timmar är det ljust i Stockholm då?
  • Är det nån skillnad mellan Stockholm, Luleå och Malmö?
  • Vilka andra platser på jorden har det som vi just vid den här tiden?
  • Finns det någon tid på året då dagen är lika lång överallt?

Du hittar filen på Barnabu.
Här kan du ladda ned Google Earth.

Tagged with:
 

Hur kommer det sig att elever som spelar strategi-spel kan sitta koncentrerade i timmar men tappar koncentrationen på en lektion efter en kvart? Vilka förmågor har de eleverna?  Många stora framgångsrika företag vet. De ser nämligen förmågor som skolan ofta inte ser.

Det är därför företag som Google, Apple och Microsoft rekryterar personer som är spelledare i t ex World of warcraft till chefsposter, trots att de här personernas skolbetyg kanske inte är de allra bästa. Förmågan att lösa problem och kommunicera är viktigare för dem.

— Arbetsmarknaden efterfrågar elever med ledarskapsförmågor, simultankapacitet, uthållighet, med fallenhet för problemlösning och samarbete och som kan hantera språk på ett effektivt och kommunikativt sätt, säger SO-läraren och IT-pedagogen Stina Ekmark som arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.

Stina Ekmark har låtit sina elever i åttan skapa egna appar och sett hur andra förmågor blommar upp när man tar in IT och arbetar med logik. Elever som ofta var svaga i traditionella ämnen fick nu vara bäst i klassen.  Nästan alla blev sedan också bättre i matematik. Stina Ekmark säger att när eleverna arbetade med programmering utvecklade de färdigheter i problemlösning som de hade användning av i andra ämnen.

Många skolor skulle kunna använda ny teknik mycket mer än i dag. Stina Ekmark tycker att man från och med högstadiet borde prioritera datorer framför traditionella läromedel. Hon säger:

— Vissa skolor har så dålig kapacitet att det är ett skämt. Att alla elever får samma förutsättningar med tillgång till datorer är en demokratisk fråga.

Läs mer i Lärarnas Tidning

Tagged with:
 

På den här sidan finns massor av matteövningar för de yngsta barnen och som du kan använda på interaktiv skrivtavla. Här man man träna begrepp som störst-minst, först-sist, tyngst-lättast, träna former,  öva klockan, växla pengar etc.

Om du klickar på fliken KS2 så hittar du övningar upp till år 6. Kika gärna under ämnesflikarna också. Där finns mer att upptäcka!

TES iBoard

Deltagarkulturen gör barn till medskapare. De tränar sin läsning och sin skrivning i mycket högre grad än om de läst böcker. Den skiljer sig lika mycket från en kultur där man bara läser böcker på samma sätt som en middag skiljer sig från ett uppträdande.

Barn idag har kompetens inom deltagarkulturen. De må inte läsa böcker som förr men har utvecklat andra sidor som de kommer ha användning av i sitt fortsatta liv. De har genom dessa kommunikationsvägar också blivit skribenter och tränar sitt eget skrivande i mycket högre grad.

I ett program på P1  man förfasade sig över att barn inte läser så mycket böcker. Man ondgjorde sig över detta och antog att det kommer påverka deras kunskaper, deras uppfattning om världen och deras läsförmåga. Jag har alltid tyckt denna typ av farhågor är lite intressant.  Den inställningen antyder ju att man inte kan bli en kunnig kompetent människa – om man inte läser just böcker.

Den bortser ju också helt från det faktum att läsprocessen är en aktiv handling där hjärnan är en aktiv medskapare och att det som sker i hjärnan när man läser är det intressanta. Ögat läser inte heller en rad från vänster till höger utan gör ett antal nedslag i texten och läser ordbilder, ibland flera i taget. Ju mer van läsare man är desto snabbare igenkänning och desto fler nedslag behöver ögat göra. Man undrar därför om de här orosmakarna tror att detta bara kan ske om man läser just en bok?

Vad är en bok? En bok är en hög med papper med text och som är sammanfogad med något som kallas rygg och har en fram- och baksida.  Den har haft en utprovningstid på femhundra år och har haft en särställning som kunskapsförmedlare – med all rätt. Fast kanske kan det vara klokt att nu omfamna boken och erkänna att den har fått vänner i mediesfären?

Under de senaste årtionden har det kommit fler medier som också kan förmedla information och kunskap. Många textburna men på elektronisk väg. Att någon inte läser böcker idag berättar ju ingenting om ifall de läser eller inte. Många läser faktaartiklar, bloggar, livsberättelser, forum och mycket annat på nätet. På många av dessa platser kan man både läsa och kommentera.

Är de inte läsare då? Att de blivit snabba på att läsa och snappa, och kan dra egna slutsatser  räknas inte som kunskap? I radioprogrammet Vetenskap Forum (6/6 2011) tar man upp vad barns insändare handlat om under  de senaste 40 åren. Man har tittat på Kamratpostens insändarsida och analyserat ämnen och tittat på vilka barn idag inte skriver om och vad barn idag gör som de inte gjorde förr.

I slutet av 70-talet skrev barn om naturupplevelser. De kunde t ex skriva om sinnliga upplevelser av naturen:

Plötsligt såg jag hur vackert allting var. Det sista ljuset efter solnedgången, snöpudrade träd, sjön alldeles vit av snö. Stillheten. Jag t o m njöt av bilbruset från vägen.

Detta finns inte alls idag. Antingen är barn inte ute eller så tycker man inte det är något att skriva om. Något som sker idag och som inte alls fanns förr är att barn svarar på andras insändarsidor och att de där vill säga sin mening. Det visar ju att dagens barn upplever att de finns i en deltagarkultur, där de kan och vill ta plats och formulera sin ståndpunkt. Det är oerhört positivt, tycker jag!
Det betyder ju nämligen att de läser andras berättelser och blir engagerade och att de skriver själva. Det är på så vis en mycket mer engagerande läsupplevelser och som även får dem att träna sitt eget skrivande. I den deltagarkultur som nätet erbjuder serveras möjligheten att själv på ned sina tankar i ord.  När man gör det händer ofta något, man blir tvungen att bli tydlig med sina tankar och kanske får mothugg och frågor på det man skriver. Troligen kommer de här barnen ha stor användning av sin förmåga att snabba texter och skriva om dem. Boken var bra och är fortfarande bra på många saker men den har inte längre en särställning och är inte längre den enda kunskapsförmedlaren och det vet barn. Tack och lov!

Tagged with:
 

Nalle som dyker bland hajar på ett akvarium i USA.

Teddybears around the world är en sajt där man kan följa nallar världen över och läsa om deras äventyr. Elever i olika länder har nallen som pseudonym och berättar om vad de firar för högtider, hur det är att bo just där, vad man leker, vilka utflykter man gör etc.

Nalle som besöker skola i Thailand.

Man jobbar med säsongsbetonade skrivuppgifter eller kring särskilda ämnen, t ex: Teddy tappar sin första tand, Teddy firar sin födelsedag, Teddys favoriträtter, Teddy reser tillbaka i tiden.  Sedan skriver barn i hela världen om hur detta blev för just deras nalle.  Syftet är förstås dels att skriva men också att skapa ett globalt utbyte av erfarenheter.  Barnen skapar då sina egna berättelser, foton och filmer. Inte bara nallar får vara med. Några fiskar, råttor och igelkottar är med också.

Just att skriva under pseudonym kan vara mycket frigörande och elever som annars inte alls gillar att skriva. De kan i sådana här sammanhang få skrivlust,  när de själva inte behöver vara avsändare av texten.  Att de dessutom på detta sätt automatiskt skriver för någon och har en publik gör att texten känns meningsfull.

På sidan kan man följa nallar som besökt medeltidsvecka i England, som besökt koncentrationsläger i Polen, som är ute i den Nya Zeeländska skogen, som hälsar från Peru, Thailand, Hawaii, Japan osv.
Lärare anmäler sig till projektet och får då inloggningsuppgifter och man får då ett användarnamn och en blogg för sin nalle. Ens elever får också, via inloggningen möjlighet att kommentera andra nallars äventyr. Vågar vi hoppas på en svensk variant där nallar, eller igelkottar, fiskar, kaniner och andra rapporterar om läget hos just dem?

En nalle på museum i Belize.

Nalle i Japan.

Nalle ser ut över Poas Volcanen i Costa Rica.

Nalle på utflykt till en ö i Nya Zeeland.

http://www.langwitches.org/blog/travel/teddybearsaroundtheworld/

Tagged with:
 

Boken snart är utdaterad. Nu kommer man lära på ett helt nytt sätt. Man kommer att nå många och undervisningen kommer utvecklas med all ny teknik. Känns det igen? Nå, året då man tänkte så var 1925. Thomas Edison sa att boken nog snart var utdaterad.  Filmprojektorn hade ju kommit. Han var helt säker på att man från och med nu skulle lära sig främst genom att se på film.  I den supermoderna framtiden.

Strax kom även radion och man nådde man miljontals elever med undervisningsmaterial genom etern.  Man såg enorm potential och möjligheter att utveckla undervisningen genom ny teknologi

New York City’s Board of Education var de första att sända undervisningsmaterial i radio. Film och ljud som kan produceras av få och upplevas av många. Sedan kom mer och mer teknik och vi har nu fått in interaktiva skrivtavlor och iPads och man kan göra interaktiva matematiklektioner med hjälp av telefoner med gps.

Ibland glömmer vi, att man troligen på den tiden, var lika förtjust i sin nya teknik och de möjligheter och förhoppningar man då såg – som vi är idag med våra interaktiva skrivtavlor och smarta pekskärmar av olika slag.
Häng med så kikar vi lite i backspegeln  på hur undervisningsteknologi sett ut för länge sedan.

Vad sägs om en platta där man ramat in bokstäver att efterhärma på ena sidan och en platt yta som man kan daska ungar med, på den andra? Den finns och är från 1600-talet.

I slutet av 1800-talet hade man infört en sk laterna magica, en lite projektor, i vissa skolor där man drog en bildsvit i sidled och fick fram bilder på en duk. Bara i Chicagos skolor fanns vid den här tiden 8000 sådana här apparater. Man kan ana en viss magi i rummet när man slår på den.


1930 kom overheadapparaten och den är nog en av de innovationer som haft längst livslängd av alla dessa då den fortfarande används idag på sina håll.

På 40-talet händer inte så mycket på när det gäller utbildningsteknologi. Kopieringsapparaten kommer och bläckpennan slår igenom på allvar.

I slutet av 50-talet gör man några vågade uppfinningar. En av dem är en läs-maskin. Maskinen kallas Reading Accelerator och syftade till att snabba upp läsningen. Att den också vände blad var en extra bonus. Kanske tyckte man att det tog så lång tid att göra det att maskinen gjorde det bättre. Motsatsen till interaktivitet, kan man tycka.

En annan spektakulär maskin man utvecklar är Skinners Ecuation Machine. Den levererar en fråga som syns i ett litet fönster och man kan mata in ett svar genom att skriva in det på en liten pappersremsa. När man gjort det kan man veva fram det rätta svaret och genast få reda på om det var rätt eller fel.
Man ansåg att det var rätt att eleven skulle kunna få reda på om det var rätt eller fel genast och att det gynnade inlärningen. Man tyckte att eleverna också blev mer entusiastiska och motiverade. En annan fördel man såg var att eleven kunde arbeta i sin egen takt och att man noggrant kunde planera momenten och genomföra en kunskapsprogression.

Se Skinner själv berätta om sin fantastiska lär-maskin:
YouTube Preview Image

Frågan man ställer sig idag är hur verklig och interaktiv undervisningen kan bli. På något sätt är det som om surfplattan sammanfattar alla de tekniker som tidigare snappats upp av skolvärlden och innehåller dem alla. Vi har ju film, ljud, interaktivitet och räknemaskiner i dem. Egentligen en snabbkopiering av tidigare utveckling och en ny förpackning med en datorkraft i botten som hjälper oss med beräkningar av logik, grafik och interaktivitet.
Det är lätt att skratta åt tidigare tiders maskiner och entusiasm för hur de ska förbättra vardagen.

Flera av de här gamla sakerna är ju egentligen rå-versioner av det vi har idag. Fast idag är det programvara på olika plattformar istället för olika enskilda maskiner. Egentligen har den supermoderna framtiden alltid varit här. Den är glädjande för det betyder ju att den kommer vara det imorgon också.

Läs mer och se fler maskiner på Edudemic.

Tagged with:
 

CC Commons kommer att presentera en utbildningsstrategi inom två månader. I stora delar av världen pågår just nu diskussioner om öppna lärresurser och att tillgängliggöra material. Man pratar t ex om att statliga resurser ska ha en slags öppen licens som möjliggör för skolor att arbeta vidare med råmaterialet.
I viss länder, som t ex Polen och Brasilien har man t o m infört regleringar som säger att statliga resurser och projekt som finansierats med offentliga medel, ska ha öppen licens.

I september arrangeras en tredagarskonferens om Creative Commons, Creative Commons Global Summit i Warszawa. Kanske hinner den bli klar tills dess? Håll utkik!

http://www.iis.se/blogg/creative-commons-lanserar-utbildningsstrategi

Tagged with:
 

Facebook vill nu in i skolan. Man har planer på att göra Facebook till en lärplattform och vill därför att även barn ska ha tillgång till sajten.

I USA får inte barn under 13 skaffa Facebook-konto men Mark Zuckerberg ser inte hinder för detta utan tänker sig att lagen kan göras om. Så tänker en sann entreprenör.

”Vi skulle i så fall sätta upp en mängd försäkringsåtgärder för att se till att de [de yngre barnen] är säkra”, menade Mark Zuckerberg.

Om Facebook blir lärplattform kan skolor bygga upp en hel infrastruktur på en plattform man inte kan bestämma över själv. Kanske är detta inget problem när man väl är där. Kanske har man redan då börjat använda molntjänster i så stor utsträckning att detta bara är ett annat isflak som flyter förbi och som man kan hoppa på.

Och kanske är det mer än amerikanska lagen som måste ses över då. I dag äger Facebook, enligt avtalet, information du lägger upp. Frågan är vem som då vill betala för att ta fram material som sedan någon annan äger? En fråga kring betalningsmodeller är också intressant. Om professionella aktörer ska ta fram material måste de ha in intäkter någonstans i kedjan. Frågan är bara hur men kanske har någon där i Facebookhögkvarteret någon bra lösning på detta. Hursomhelst ska det bli väldigt spännande om detta händer.

Facebook vill in i skolan och slopa sin åldersgräns på 13 år | Mikael Hansson | Västerbottens-Kuriren – Bloggen.

Kan man använda appar i terapi och specialpedagogik? Javisst!
Det finns en sajt som recenserar sådana. Therapyapp411.com handlar bara om appar som tränar tal och språk. Här recenserar man appar som är användbara för barn som behöver stöd i sin språk- och talutveckling.


Sidan är ett samarbete mellan fyra personer som alla arbetar med barn i behov av olika språkträning och de bjuder även in andra att bidra med recensioner.

Ofta kan man inte säga vad som är en bra app för utbildning och pedagogik. Väldigt ofta beror det på pedagogen och vilken inramning materialet får. I de här recensionerna listar de vilka förmågor man tränar med appen och vilka åldersgrupper den lämpar sig för.

Exempel:
I skrivande stund har de en app på topplatsen och som heter iWrite words. I den tränar man grundläggande motorik och öga-handkoordination genom att spåra bokstäver och siffror genom att med fingret. En markör visar var man ska börja sedan spårar man. Man kan minska storleken allt eftersom barnet gör framsteg. Om man ritar bokstaven på fel sätt skakar den och ger ifrån sig ett pip-ljud.

En annan app är Icoon som är en bildordlista ursprungligen framtagen för att man ska kunna ha med sig den på resa. Men den kan enkelt anpassas för fungera för dem med funktionshinder. Den visar vardagliga föremål och symboler uppdelade i 12 kategorier.
Denna app har endast bilder, inget ljud eller ord. Denna app är ett kommunikationshjälpmedel för personer med afasi, ALS, traumatisk hjärnskada, autism, cp-skada.

Therapyapp411.com hittar du mera recensioner och många idéer och uppslag när det gäller appar som tränar tal och språk, läsning, motorik öga-hand, perception, artikulation och fonologi med mera.  Det finns i nuläget en hel del att botanisera i och det är fler app-recensioner på ingång.

En annan källa med appar är Pedagogiskt Centrum i Södertälje som samlat länkar till appar. Här är det dock direktlänkar och inte några recensioner med.

Bokmärk genast!

Tagged with:
 

Tänk om barn kunde designa sina egna spel och bestämma vad som ska hända där. Tänk om de kunde bli aktiva ”påhittare”  av spel och inte bara mottagare. Tänk om de kunde jobba med berättande, logik, problemlösning och kreativitet på en och samma gång. Det kan de med Kodu. Det är ett program där barn själva kan skapa spel som spelas på xbox och pc.

I Kodu arbetar man med villkor och regler – grunderna i programmering – och jobbar med dem i ett helt ikonbaserat gränssnitt. Programmet är gjort av Microsoft och är gratis att ladda ned. De rekommenderar det till alla över 7 år.

Gränssnittet där man sätter villkor och regler. Klicka för att se större!

Enkelt förklarat går det till så här:  Man bygger en värld, befolkar den med figurer och sätter egenskaper, villkor och regler i världen. Sedan spelar man.

Det finns 20 olika figurer med lite olika förmågor. Inred din värld med flygande tefat, flygplan, ballonger, luftskepp, kanoner, moln, byggnader, klippor, stjärnor, träd och mynt. När du konstruerar ditt spel svarar du på frågor av typen: ”Vad händer när-din spelare…”. Kanske du vill att din spelare kanske förlorar lite hälsa när den ser ett objekt eller råkar röra vid det. Vad ska de säga i spelet? Skriv pratbubblor med meddelanden!

Om man är rookie i spelvärlden och det är trögt att komma igång med en spelidé kan man börja med exempel och instruktionsfiler som följer med programmet och sedan ändra det så att det blir personligt och eget.

I filmen här visar en 12-årig flicka hur hon gör när hon utvecklar sitt spel. Hon har bland annat gjort ett träd som låter och ger ifrån sig musik.

YouTube Preview Image

Barn blir aktörer – inte bara konsumenter
Barn är oftast konsumenter av media och spel. När det gäller media som baseras på ord, bild och film kan barnen lätt bli medaktörer och få prova på hur det är att sända information. De blir då lästa/sedda och kan få feedback från omvärlden. När det gäller spel har det varit tunnare med utbudet. Det finns en vits med att barn får prova på att själva designa ett spel. Bortsett från att de då får träna logik och planering är det också en värdefull kunskap att förstå hur man planerar ett spel och insikt i hur spelen de själva spelar, har blivit till, dessutom tränar själva skapandet fantastin. Att slutresultatet blir ett spel som man själva och andra kan spela är förtroendehöjande.

Pedagogiska möjligheter
Här finns många möjligheter för pedagogisk verksamhet. Man kan själv eller tillsammans skapa en historia och komma överens om vilka regler som ska finnas där. Interaktionen i spelet har små pratbubblor. För barn i skolstarten är detta ju en perfekt möjlighet att skriva korta meddelanden som ska läsas. I spelsituationen är motivationen väldigt hög att läsa vad det står i pratbubblan.

Jag tror att kreativa lärare kommer kunna använda det här på många olika sätt. Man kan göra spel som man kopplar till matematikuppgifter. När man gjort spelet kan man också jobba med efterarbete och dokumentation kring det och skriva om figurerna och skriva vidare på berättelserna.

I filmen  nedan visar de hur man editerar i Kodu och ca nio minuter in i filmen ser vi hur man t ex bestämmer  vad som ska hända vid fiskdammen. Här bestäms att när man fiskar upp en fisk ska man få 1 poäng. Vad händer då om dammen har 20 fiskar och man får 3 poäng för varje fisk? Ett bra underlagsmaterial när man ska jobba med t ex addition och introducera att multiplikation är upprepad addition.

YouTube Preview Image

Här är ett spel där man tar sig genom Mörka Läskiga Skogen om natten och letar efter sin bror som tagits tillfånga av kannibaler.

YouTube Preview Image

LÄNKAR:
Kodu Game-Creation Tool for Kids Adapted for the PC
Kodu Game Lab
Kodu Game Lab – 3D Games Design for School
Planet Kodu

PS Jag arbetade på Liber med en sajt som hette Skolgården en gång. Det var en sajt med flera undersajter och vid ett tillfälle ca 1998-99 sökte vi pengar av KK-stiftelsen för att utveckla material för barn om just programmering. Vår utgångspunkt var att barn möter programmering i sin omgivning och vi ville skapa något som enkelt förklarade vad programmering var och låta dem prova på att använda lite villkor och regler för att de ska ha grundläggande begreppsintroduktion om vad programmering var.. Vi fick nej eftersom KK-stiftelsen inte tyckte att det behövdes. ;-D

Tagged with:
 
YouTube Preview Image

Nej, man måste inte träffas. Det kan vara hur mycket ”på riktigt” som helst ändå. Klass 1-3C på Myrsjöskolan besöker Vasamuseet virtuellt och får prata med en museipedagog. De har förberett med frågor och får lyssna och kommunicera och se en modell av skeppet. Allt görs via Skype.

Det här är en ypperlig idé som jag hoppas museer tar till sig av och använder i framtiden. Det är inte bara en smart kanal att nå ut med sitt material, det är också kulturdemokratiskt. En klass i Boden, kan av förklarliga skäl, inte åka till t ex Vasamuseet över dagen. På det här viset blir alla fantastiska saker på museerna inom räckhåll för även dem.

Tagged with:
 

Hur lär man sig tala? Tja, genom att prata och lyssna på andra t ex. Hur lär man sig skriva?  Ja, det har iallafall Berättarministeriet förstått. De ger nämligen eleverna tillfälle att skriva och väldigt många läsare.

Idag, den 17 maj, tar en klass i Södertälje över ett antal bloggar och når 1 miljon läsare med sina inlägg. De hjälper artister, författare, modebloggare, journalister och en mängd andra att skriva idag.

Det är klass 6B i i Hovsjöskolan som medverkar i Berättarministeriets skrivarverkstad.
Det går till så här: Barnen får skriva på kända bloggares sidor och får deras yta att kommunicera. Folk kommenterar och citerar och sprider deras information över nätet, eleverna chattar och svarar på frågor under sändningens gång.

Berättarministeriet vill ge barn och unga en röst. Och någon som lyssnar på vad de har att berätta. De driver skrivarverkstäder där barn och unga möter en skrivarvärld och får smaka på hur det är att vara en skrivande människa som kommunicerar med sin omvärld.

Hela kalaset sänds såklart live via Bambuser.

En rolig idé, tycker jag. Och ett spännande sätt att se till att eleverna får läsare och får prova på hur det är att vara ”sändare” av information. Heja! Bra jobbat 6B i Hovsjöskolan!

Jag hoppas detta blir något mer nu än vad vi ser idag, så att det inte blir som den där gången då 800 personer dök upp på en fotbollsplan i Solna 2008, för att heja på ett slumpvist utvalt knattelag. Många barn därute behöver ha något att skriva om och någon som lyssnar och läser och som peppar och visar: Du är någon, det du säger är bra och viktigt för det är du själv!

Tagged with:
 

En sida där man kan se kartan och satellitbilden bredvid varandra. Väldigt användbart när man pratar om vad en karta är och varför man har kartor, olika typer av kartor etc.
http://www.barnabu.co.uk/geapi/gegmaps/

Tagged with:
 

Vad ligger mitt emot New York? Vad finns exakt på andra sidan jorden om man är i Paris? Har du också tänkt att du någon gång ska ta reda på vad som egentligen ligger på andra sidan jorden, exakt mitt emot där du är? Nu kan du göra det.

Visste du att Nya Zeeland ligger mitt emot Spanien? Många har nog sagt att de ska gräva ett hål till Kina men vad är det egenligen som ligger mitt emot Kina? Ja, undersök det  själv!

http://earth-api-samples.googlecode.com/svn/trunk/demos/chinasyndrome/index.html

Tagged with:
 
UA-75648286-1