Månpromenaden 1969 - något större än en fis i rymden?

Visste du att månpromenaden Armstrong gjorde den där gången inte var längre än ett varv kring fontänen på Sergels Torg? Ibland läser vi om vetenskap och historiska platser. Men hur stora var de egentligen, jämfört med platsen vi bor på och miljön vi känner till? På BBC Dimensions kan du ta reda på det.

På denna sida kan du få proportioner på många kända fenomen och platser och göra dina egna jämförelser. Vad var störst? Hur stort var megastort då jämfört med nu? På 300-talet var Konstantinopel en stor och mäktig stad med ca 700 år på nacken. Men hur stor var den egentligen? Var den som Västervik, eller Norrtälje eller kanske som Luleå?

Hur stor är månen jämfört med mitt land?  Översvämningarna i Pakistan, förra året, hur stora var de egentligen? Större eller mindre än mitt land?

300-talets Konstantinopel jämfört med Stockholm

Marianergraven är det största havsdjupet. Om vi blötte ned ett snöre i dess djup och sedan lade upp snöret på land, hur långt från oss skulle den nå då? Genom hela staden? Nå till nästa stad?

Hur stor är Colosseum jämfört med vår stad? Skulle det få plats på parkeringen på stormarknaden?

Skulle pyramiderna i Gaza på plats i Burträsk?

Ja, antikens Rom var verkligen en storstad, redan då. Undersök själv hur stor den var.

Den här sajten är en genial idé och som knyter samman gamla fakta med ny pigg teknik. Många plus i kanten från mig!
Sidan gör många av känd historiska fakta greppbar när den plötsligt kan jämföras med något vi känner till väl.

Knappa in din ort eller närmsta stad och jämför själv världens märkvärdigheter med er egen miljö!

Bokmärk genast så har du många spännande timmar framför dig: http://howbigreally.com/

PS: Relaterat: Swedish solar system, världens största modell av solsystemet. Det utgår från Globen. Om Globen vore solen skulle Merkurius befinna sig vid Slussen och var som en handboll, ungefär. Jorden skulle vara som en badboll och befinna sig vid Naturhistoriska muséet, på norra Djurgården.
Naturhistoriska Riksmuseets sida om Swedish Solar System
Astronomiska institutionens sida om Swedish Solar System

Tagged with:
 

Vill du påverka IKT-utvecklingen i landets skolor? Har du idéer? Visioner? Gör dem hörda! Leverera in dem! Kommunicera ut dem!

Från regeringshåll efterlyser man förslag på hur man ska göra skolan och undervisningen bättre med IKT.
I en film på Regeringskansliets webbsida går nu Marita Ljung, statssekreterare till IT- och kommunikationsminister Anna-Karin Hatt, ut i en film med uppmaningen om att inkomma med inspel om hur skolan kan bli bättre med de digitala verktygen. Vad behövs? Hur ska man göra? Vad fungerar? Buss på och tyck till, tycker jag!

Man kan nu hoppas på att regeringen får in många idéer, att de kan förvalta dem och att detta inte bara är en PR-flört för att få oss att känna oss hörda. Jag ställer mig personligen lite frågande till om regeringen verkligen kommer bestämma sig för att ha råd med en seriös IKT-utveckling? Det spelar faktiskt roll. Man säger att man vill satsa. Men inte pengar. Få ihop det, den som kan.

IKT-utveckling på skolorna kan inte drivas bara av eldsjälar. De brinner ett tag och här och var men landets skolor och dess elever förtjänar något beständigare. En stor nationell satsning  som även omfattar lärarnas hela arbetssituation gynnar IKT-utvecklingen är mer än välkommen därute.

Jag har tidigare skrivit om att Skolverket kartlagt skolans utvecklingsbehov på IT-området.
OEDC har gjort en rapport som heter ”The new millennium learners”. Rapporten berättar att det är lärarnas efterfrågan som styr utbudet av digitala lärresurser.  Och om de efterfrågar öht beror på om de är motiverade. Om de är motiverade beror, i sin tur,  på hur satsningsvillig myndigheter och nationen är. Så satsa på Anna-Karin Hatt! Så kommer det att ordna sig!

För den som vill läsa mer och fördjupa sig rekommenderar jag Skolverkets rapport Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den kom till efter ett symposium som ställde sig frågan om digitala lärresurser blir tillgängliga och användbara i skolan.

Se filmen och tyck till om den nationella digitala agendan på: http://www.regeringen.se/sb/d/14375/a/166263

Tagged with:
 

Kanske lärarna ska sitta på ett moln i framtiden? Molntjänster skingrar iallafall just nu dimmorna i många företag. Och kostnaderna. Troligen kommer skolan följa efter. Salem har redan gjort det och många andra kommuner är på väg in i molnet just nu. Skolornas tröga struktur och ofta dåliga it-support kommer påskynda detta.

Många lärare har det tufft i att försöka utveckla undervisningen i digital riktning. Ofta måste nya program godkännas av rektor, utbildningsförvaltningen och av företaget som supportar skolans it-system, innan läraren eventuellt kan få börja använda det. Det är tre nivåer som en entusiastisk lärare ska ta sig igenom för att få börja använda programmet. Det är lätt att förstå att det tar emot.

Just på grund av att det ofta är så trögt i skolan att bedriva förnyelse, kommer det troligen finnas en stor efterfrågan av så kallade molntjänster i skolan, inom en snar framtid. En molntjänst är en funktion du använder på din dator och där överföringen sker online och all datorkraft som behövs ligger i andra änden av linan. Du behöver inte installera någonting. Det enda du behöver göra är att logga in.

Exempel på molntjänster är t ex Google apps, MS Exchange Online . Leverantörer gör idag moln-funktioner till andra företag. I molnet kan företaget sköta telefonväxeln, ha samarbetsverktyg, göra bokföring och redovisning, lagra och göra backup. Det finns företag som gör om hela sitt affärssystem till molntjänst. Idg har en lista med tjänster som kan vara bra för företag.

Fördelarna är uppenbara: inga installationer, inga uppdateringar och nåbarhet från alla ställen med nätuppkoppling. Och ekonomi förstås. Många företag slipper investera i kraftiga datorer, servrar och programvaror  när de abonnerar på en sådan här tjänst.

Salems kommun berättade i ett pressmeddelande att de i slutet av 2010, som första kommun i landet, gick över till  Google apps. 900 anställda och 2500 elever lämnade då microsoftmiljön. Man valde mellan att nyinvestera i sin gamla miljö eller att gå över till molntjänster. Man fann att detta var mer driftsäkert och kostnadseffektivt. Ett flertal andra kommuner är nu på väg att göra likadant.

Redan för några år sedan skrev Datorföreningen om att analysföretaget Gartner förutspådde att molntjänstser skulle revolutionera nätet och hur man använder det. Man talade om paradigmskifte och guldregn och troligen har detta just bara börjat rulla. Någon därute kommer bli rik. Och skolorna kanske slipper krånglig byråkrati när de jobbar med att utveckla sina arbetssätt – om det finns smarta pedagogiska molntjänster som lärarna vill köpa.

Tagged with:
 

Det finns för få digitala läromedel. Ett antal kommuner startar nu, ihop med SIS (Swedish Standards Institute), ett projekt som ska arbeta med IT-frågor och ska göra det enklare att använda digitala läromedel i skolan. Det rapporterar tidningen Skolvärlden, idag.

Det ska också få leverantörer av läromedel och kommuner att hitta gemensamma standarder.
Ett annat problem är att det som finns på nätet idag kräver tid att hitta och välja ut.

- Grundproblemet är att det finns för lite digitalt innehåll att använda i dag. Det är fortfarande ganska traditionellt med böcker. Mycket finns på internet med det är tidskrävande för lärare att leta upp, säger Mats Östling, IT-strateg på utbildningsförvaltningen i Stockholm och en av initiativtagarna till projektet.

Ett annat problem man vill arbeta för att lösa i projektet är att leverantörer av läromedel och kommuner ska kunna enas om standardlösningar.

Sajten forskning.se har också skrivit om nyheten i veckan. Representanter från kommuner, förlag och andra organisationer ska nu arbeta med att ta fram en vägledning som ska skapa mer enhetliga lösningar. En annan av initiativtagarna är Fredrik Paulsson som forskar på området lärande infrastrukturer vid Umeå universitet. Han säger:

- Vi behöver skapa förutsättningar för en mer fungerande marknad för digitala tjänster och digitalt innehåll i skolans värld. Vi behöver tjänster som kan användas tillsammans till olika lärplattformar. Sverige har halkat efter på det här området.

Det hela började med att ett antal kommuner som arbetar mycket med IT-frågor tog initiativ till detta. I dagsläget har mer än 30 organisationer anslutit sig och det är öppet för fler deltagare.

SIS säger i sitt pressmeddelande (pdf) att företag och organisationer som väljer att delta också har möjlighet att påverka standarder inom sin marknad. Arbetet ska i det långa loppet elda till att handeln med och processen kring de digitala läromedlen blir bättre och säkrare.

Tagged with:
 

Ingen kan ge så mycket fakta och hopp om världen på ett så underhållande och inspirerande sätt, som Hans Rosling. Hans statistiska verktyg visar oss perspektiv på världen som många av oss aldrig sett förut. Man skulle önska att han kunde stå i varje klassrum. Nu kan han nästan det. Till och med offline.

Nu släpper hans organisation Gapminder nämligen ett digitalt verktyg som ni kan ladda ned och arbeta med offline: Gapminder Desktop.  I det kan ni själva labba med faktasamband och tidslinjer och se grafer och dra era egna slutsatser.

YouTube Preview Image

Dessutom har Gapminder en kanal på Youtube med massor av filmer där han pratar om tillväxt, fattigdom, globalisering, utvecklingstrender, miljöpåverkan och myter om utvecklingsländer med mera och han visar det på ett sätt som är både begripligt, pedagogiskt och ofta hoppingivande.

En av sakerna Hans Rosling tar upp är t ex den om att befolkningsökningen. Länge levede världen med det här ordet som ett undergångsmantra.  Alla skulle bara bli fler och fler och sen skulle jorden gå under.

Hans Rosling menar att det är fel. Han påpekar han att befolkningsökningen faktiskt är en framgångssaga och säger att den kommer att sluta ca år 2050 då jordens befolkning planar ut på cirka 9 miljarder  - om världsledarna sköter sina kort rätt och bekämpar fattigdomen för jordens fattigaste.

Om du vill ha mer inspriation och information se då den fantastiska BBC-dokumentären Joy of Stats om Hans Rosling. Den är alldeles alldeles underbar!

Här är även en SVT-dokumentär om Hans Rosling och hans liv.

PS Hans Rosling är professor i internationell hälsa.  Han är en av initiativtagarna till Läkare utan gränser. Han har också varit rådgivare till Sida och WHO.

Tagged with:
 

Tre ord kan bli en hel bok. Om man bara utvecklar dem. Tänk på varje ord som om det vore ett teleskop som gick att dra ut längre och längre. I evighet till och med.  I berättelsen är det du som är kung och som bestämmer handlingen och hur långt det ska bli. Hur börjar man?  Ja, allt du behöver är bara en enda enkel mening. Se den sedan som ett slags teleskop.

YouTube Preview Image

Börja t ex med ”Jag fick post”. Påståendet väcker frågor, eller hur. Vad var det för post egentligen?  Vem hade skickat?
Då kanske man lägger till och får: ”Jag fick post från mormor.” Läsaren undrar säkert då: Vad stod det i brevet? Lägg då till t ex: ”Jag fick post från Mormor. Hon berättade att hon hittat en gammal kartong på vinden”.

Vad var det i den? Vad i allsindar tänkte du när du läste brevet? Hur såg kartongen ut? Var den tung? Vem hade ställt den där? Vad hade sakerna i kartongen för historia? Hur såg de ut? Vems var de? Hur hamnade de där? Vad hände med dem sedan? Hur förändrade kartongen era liv? Varför berättade mormor detta för just dig?

Frågorna kan bli oändliga.  En bok.

Det här kan vara ett bra sätt att jobba med skrivande för dem som tycker att det kan vara lite svårt att komma vidare, för att jobba med att utveckla en text och att lära sig använda målande ord och bygga upp spänning. Att arbeta med detta på dator kan också göra att många elever slipper fundera på handstil och känna sig misslyckade med det utan kan istället fokusera på berättandet – och fantasin!

Skriv din egen teleskopberättelse. Börja med en mening. Klicka på det ord där du vill lägga till något. Skriv in.

Provklicka på samma sätt som i filmen överst i inlägget:
http://www.telescopictext.com/

Skriv dina egna texter helt från grunden på denna sida:
http://www.telescopictext.org/write/

Här berättar en lärare om hur hon jobbat med teleskoptext i sin undervisning.
http://heymilly.blogspot.com/2010/04/holiday-videos-telescopic-text.html

Tagged with:
 
YouTube Preview Image

Se när klass 2B från Igelboda i Saltsjöbaden skype:ar med jämnåriga i Myrsjöskolan i Orminge. De elever som växer upp nu kommer ha helt andra förväntningar på hur man ska umgås, vad som är möjligt och inte. Kanske kommer de inte fina sig i att pendla eller behöva flyga över Atlanten för att gå på ett möte. Troligen inte.

Fast då kommer detta redan vara stenålder och kuriosa de bläddrar fram och blir nostalgiska över.

Tagged with:
 

Varför inte låta eleverna göra sin redovisning i en animerad film? På engelska. Eller låta dem skriva en historia eller på att skriva dialog? Eller bara informera om något?
Man väljer figur, skapar rörelser och miljö och skriver en text. Texten läses sedan upp av den figur man valt och rörelserna gör det levande.
Xtranormal kan man göra egna animerade filmer. I filmen ovan har Kyrkmons skola söder om Sundsvall presenterar sig själv. Se fler exempel:

Sandra Wissting visar här några elevers film om Einstein där de låter honom berätta om sig själv, vem han är osv. Titta på elevernas film här:
http://fransandrashorisont.blogspot.com/2011/02/ebbas-och-annas-harliga-xtranormal-om.html

Chalmers bibliotek har också testat tjänsten. Läs mer om dem och se deras Einsteinfilm:
http://blog.lib.chalmers.se/2010/12/15/animera-filmer-med-xtranormal/

Tagged with:
 

I klass 5B i Myrsjöskolan i Orminge har man jobbat med att göra ett skrivprojekt i Wikiform. Det är ett skrivprojekt som görs som ett slags Robinsondrama. Entusiasmen är enorm, skriver Lärarnas Nyheter.

- Det är jätte-jätteroligt! Det finns några förutsättningar men man kan hitta på väldigt mycket själv. Man har en bild i huvudet av hur det ser ut på ön, tänker sig in i situationerna och använder fantasin, säger hon, säger eleven Ebba Widman.

När de arbetar med innehållet kan de lägga in innehåll ljud, bild och film. Läraren Sandra Wissting säger att många elever fick en kick av att skriva på datorn överhuvudtaget. De kände att de kunde få göra fina arbeten även om de inte skriver så snyggt och att det kan bli snygga proffsiga framställningar som de är stolta över.

Klassen använder sig t ex av Voki-figurer och Voice Thread, ett verktyg där man kan göra bildspel med berättelse till. De använder PBworks för att skapa en wiki.

Den här klassen har arbetat med skrivprojektet på detta sätt tidigare och skrivglädjen var enorm. De loggade in på kvällar och helger för att få skriva mer på sitt arbete, berättar Sandra Wissting.

- Barnen får insyn i varandras texter på ett lättare sätt. Det är klart att de kan läsa varandras texter när de sitter på väggen också, men det är sådana mängder med texter att det inte skulle bli görbart. Sedan har vi föräldrainsynen, att föräldrarna kan klicka in och kolla vad som har hänt även när de sitter på kontoret. Det är en viktig aspekt, säger Sandra Wissting.

En annan sak som Sandra Wissting tycker är fördelaktigt med att skrivprojektet görs digitalt är att det blir mycket lättare att rättstava.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/04/16/wiki-pa-webben-vacker-skrivlusten

YouTube Preview Image
Tagged with:
 

Utforska kroppen! Zooma, snurra, vrid, klicka och lägg till och ta bort lager.!

Ett verktyg för att utforska kroppen och det som finns där inne. Lägg på eller ta bort lager för att välja vad du vill ska visas.  Snurra kroppen runt, zooma in på delar av kroppen. Du kan även titta hur kropen ser ut uppifrån eller nedifrån.

När du klickar på en kroppsdel får du se vad den heter.

Den här känner vi igen från gamla böcker med transparenta blad som läggs över varandra. Den här låter oss också se baksidan och insidan av kroppen från fler vinklar. Den känns som en produkt som motsvarar vissa visuella anständighetskrav man bör ha i undervisningen i vår tid. Varför göra som förr när man kan göra som man kommer göra i framtiden?

Just att man kan dra den runt och titta som man vill gör att den ger en skön taktil känsla i upptäckandet, tycker jag.

När du klickar på något  i kroppen kommer en liten lapp om vad det är. (Se bild till höger) Om man inte vill välja lager av/på kan man byta läge längst ned i panelen och reglera varje lager indiviuellt så att det blir transparent.

Vet du vad du villse men inte vad det sitter? I sökrutan högst upp kan du söka kroppsdel.

Kolla du också!

http://bodybrowser.googlelabs.com/body.html

Tagged with:
 

Har du inte heller varit i Rom eller Vatikanstaten? Dont worry – be happy. Besök sixtinska kapellet virtuellt!  Snurra dig runt och se hur rummet ser ut, titta upp på väggarna och vänd sig upp mot taket och se Michelangelos målningar om skapelsen. Om du ser intressanta detaljer – zooma in!

http://www.vatican.va/various/cappelle/sistina_vr/index.html

Tagged with:
 

Se tavlor i Berlin till morgonkaffet, gå sedan direkt till konsten i Prag och kila därefter över till London följt av , Moskva, Versaille och Amsterdam. Och tänk, då har det inte ens blivit lunch ännu.

Google har startat ett samarbete med konstmuseer världen över. Nu kan du besöka kända museer virtuellt.  Ser du en fin tavla, klicka och kika närmre.  Se dig omkring i rummet och zooma dig in i nästa och upplev hur det är att gå omkring på kända stora konstmuseer.

Google Art Project >

Tagged with:
 


Ett roligt sätt att jobba med berättande och gestaltning kan vara genom att arbeta med Puppet Pals.
Den är enkel att använda och stimulerar fantasin. Arbeta i grupp eller par, samarbeta, skriv och planera. Spela in. Ha en filmfestival när alla visar sina filmer!

På Fredrikshovs Slottsskola har man jobbat med detta med F-3.
Läs mer hos Apple >

Film som visar hur man spelar in och hur det spelas upp: (Tyvärr är språket inte svenska eller engelska men jag tror ni förstår ändå)

YouTube Preview Image
Tagged with:
 

Undervisa i SO med lego! Det går faktiskt. Och är roligt! Här kan du läsa om hur man kan bygga 3D-kartor som visar land och folkmängd, och migration – med lego.

Infographics news: A cartogram done in real 3D.

 

- Datorn är ett mycket enklare skrivredskap än blyertspennan. Att leka på tangentbordet ökar skriv- och läsglädjen och barnen slipper att kämpa med motoriken, säger Arne Trageton

Det är enklare att skriva än att läsa. Barn kan ofta skriva mer än vad deras motorik medger. När de skriver på datorn behöver de inte forma bokstäver och då går det undan! De skriver på och får läsningen på köpet. De blir stolta.

För barn är det ofta svårt att lära sig forma bokstäverna rätt och att få in i vilken skrivordning man gör bokstäver. För att detta är så svårt börjar man ofta med att lära barnen läsa först.

Norske Arne Trageton är pedagog och lärarutbildare och har utvecklat denna metod. Han menade att skolan borde låta barnen börja sin läs- och skrivutveckling med att lära sig skriva på datorn och vänta med handskrift till tredje klass.

Han gjorde ett treårigt forskningsprojekt och det visade att de som fått använda datorn på detta sätt, skrev både bättre och längre texter och lärde sig att läsa fortare. Men finmotoriken då? säger säkert någon. Jo, den får de ändå eftersom de ritar till sina bilder.

Nu när iPad:arna och läsplattorna börjar komma ut på marknaden och troligen kommer komma i överkomliga prisklasser snart, då känns det som om tiden möte Tragetons idéer med ett leende.  Kanske är det inte just en dator som behövs utan att det går lika bra – t o m bättre med en skrivplatta av något slag.

Introduktiosnartikel om Arne Tragetons pedagogik:
http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s10

Göteborgs universitets lärplattform, länkar mm om att skriva sig till läsning:
https://gul.gu.se/public/courseId/38731/lang-sv/publicPage.do?item=14957340

Bok Att skriva sig till läsning:
http://www.bokus.com/bok/9789147052363/att-skriva-sig-till-lasning/

Tagged with:
 
YouTube Preview Image

I Snösätraskolans 1:or arbetar man med iPad och det går väldigt bra!  Barnen får skriva först och får läsningen på köpet. Forma bokstäver kan man göra sedan. I 2:an. Det betyder inga pennor eller papper hela första året.

När de startar arbetet med att skriva för hand sedan är de då redan förtrogna med bokstäverna och vet om de är höga,  låga eller har öglor eller krokar. Och barnen blir snabbare läsare och skrivare.

- Det är stor skillnad. Innan jul skrev nästan alla. Jämför vi det med förr om åren så är nog dessa en termin före, säger Helen Jansson

I klassrummet på Snösätraskolan ska just lektionen börja. Läraren Helene Jansson initierar lektionen. Barnen är förväntansfulla. De ska jobba i par och i korridoren finns fyra lappar. En går ut och läser lappen och berättar för den andre som skriver in meningen på iPad:en. Sedan byter de.

På detta sätt får barnen dels träna sig i att minnas vad de läser och även röra sig på lektionen, men även att samarbeta.

Barnen har, när de kommer till skolan olika erfarenhet med sig och Helen Jansson berättar att det är väldigt lätt att individanpassa undervisningen när de arbetar med iPad. Andra fördelar är att den är lätt, startar snabbt, sparar under tiden och att det är lätt att skriva ut, säger Helen Jansson.

Hon berättar också att barnen snabbt förstår fördelarna och vill använda iPad:en:

- Barnen efterfrågar själva. De kan sitta här och ha klassråd och då är det en som har iPad i knäet och skriver. Det är ju ändå årskurs 1 och de kan göra det redan!

Snösätraskolan grundar sitt arbete i den pedagogik som norske Arne Trageton (pedagog och lärarutbildare) utvecklat. Han menade att skolan borde låta barnen skriva sig till läsning istället för att försöka börja med att lära dem läsa först. Han menar att när barnen lär sig skriva på datorn lär de sig snabbare och skriver bättre och längre texter längre fram.

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Las–och-sprakutveckling-NY/Las–och-spraksatsningen/Projekt/Att-skriva-sig-till-lasning/Att-skriva-sig-till-lasning-med-iPad/

UR har länge producerat för kunskap. Nu diskuteras om deras innehåll ska bli tillängligt för andra typer av producenter. Det är intressant debatt – mest för att det uppluckrar gamla synsätt om vem som är distributör, producent och/eller kanal. Och för att det möjliggör en spännande synergieffekt. UR är bra på att producera kunskapsmedia men framtiden kanske visar att andra är bättre på att paketera och leverera den?

De program UR gör sänds i tv och ligger sedan på UR.se i sex månader. Landets skolor kan också, via sina mediecentraler, låna en kopia och titta på den i klassrummet. Detta diskuterar nu UR:s chef Erik Fichtelius i en debattartikel i DN.

Utgångspunkten i hans resonemang är att det som UR producerar har folket redan betalt.  Hur man kan nu ta det till nästa nivå i ett medielandskap som redan nu finns och på många sätt kommer skilja sig från det vi känner igen sedan tidigare?  Han frågar sig:

- Hur ska public service ställa sig till att programmen paketeras och tillgängliggörs av andra än oss själva? Detta blir särskilt påtagligt inom utbildningsväsendet. Hur ska vi göra med de privata företagare och digitala plattformsbyggare som kommer på nya sätt att lära barnen matematik, historia och medicin? Ska vi låsa in våra program så att inga skumma typer kan tjäna pengar? Eller ska vi tänka i nya banor?

Frågan är befogad och ligger väldigt mycket i tiden. Fichtelius påtalar att de gamla avtal som finns för de som varit med i produktionen, kanske inte stämmer så bra med det nya medieuniversum där de ska ut.

- Jag är inte så oroad över att det finns kommersiella medie- eller läromedelsföretag som tjänar pengar. Jag är mer bekymrad över hur vi i en helt ny digital värld ska nå ut med de program folket redan betalt för.

Andra saker som hindrar utvecklingen är, menar Fichtelius, lösenord och komplexa avtalslösningar. Han menar att en modern public service är att göra sitt material tillgängligt i så många plattformar som möjligt. Ett bra område att börja med detta är just kunskap, säger han. UR kommer därför nu att släppa en del av sitt material under Creative Commons-licens* så att skolorna kan ladda ned det, redigera och skapa t ex egna berättelser.

Spännande tankar. Jag är övertygad om att detta kan bli stort om det genomförs och ha genomgående betydelse för hur utvecklingen på skolorna kommer te sig. Nu återstår att göra material som faktiskt bygger på kursplanen och att lösa avtalsfrågorna. Buss på! säger jag.

Läs mer: http://www.dn.se/debatt/los-upphovsratten-och-slapp-ur-programmen-fria

* En internationell licenslösning där rättighetsinnehavare på olika sätt kan ange andras rätt att använda materialet fritt. Läs mer i mitt inlägg Creative Commons – en guide för lärare.

Tagged with:
 

Hur gör man fina matematiska, symmetriska figurer? Wiki How vet. Där finns många guider för hur man gör saker och ting och kanske vill ni skriva era egna? Kanske vill ni göra en egen Wiki Hur i klassen?

Under Education & Communication hittar du skolinriktade aktiviteter.

http://www.wikihow.com/Create-a-Line-Design

 

Kanske är wiki-formen ett sätt för er att jobba med nästa projekt? Låt eleverna sammanställa sin kunskap inom ett visst område, låt dem korskoppla och systematisera kunskapen och samarbeta. Det kan vara en häpnadsväckande upptäckt att se vad man kan åstadkomma som grupp och hur man kan arbeta med information som lever, förändras och skapas ”on the fly”.

http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf

Tagged with:
 

En guide som vänder sig till skolelever och lotsar dem genom produktionsprocessen, tipsar om hur man jobbar med idé, planering, genomförande och publicering.

Den går igenom vad ett domännamn är, vilka verktyg som finns som plattformar, var man kan hitta gratisbilder etc.

http://www.iis.se/docs/Fran_ide_till_fardig_webbplats_webb.pdf

 
UA-75648286-1