Currently viewing the tag: "skolverket"

Vill du påverka IKT-utvecklingen i landets skolor? Har du idéer? Visioner? Gör dem hörda! Leverera in dem! Kommunicera ut dem!

Från regeringshåll efterlyser man förslag på hur man ska göra skolan och undervisningen bättre med IKT.
I en film på Regeringskansliets webbsida går nu Marita Ljung, statssekreterare till IT- och kommunikationsminister Anna-Karin Hatt, ut i en film med uppmaningen om att inkomma med inspel om hur skolan kan bli bättre med de digitala verktygen. Vad behövs? Hur ska man göra? Vad fungerar? Buss på och tyck till, tycker jag!

Man kan nu hoppas på att regeringen får in många idéer, att de kan förvalta dem och att detta inte bara är en PR-flört för att få oss att känna oss hörda. Jag ställer mig personligen lite frågande till om regeringen verkligen kommer bestämma sig för att ha råd med en seriös IKT-utveckling? Det spelar faktiskt roll. Man säger att man vill satsa. Men inte pengar. Få ihop det, den som kan.

IKT-utveckling på skolorna kan inte drivas bara av eldsjälar. De brinner ett tag och här och var men landets skolor och dess elever förtjänar något beständigare. En stor nationell satsning  som även omfattar lärarnas hela arbetssituation gynnar IKT-utvecklingen är mer än välkommen därute.

Jag har tidigare skrivit om att Skolverket kartlagt skolans utvecklingsbehov på IT-området.
OEDC har gjort en rapport som heter ”The new millennium learners”. Rapporten berättar att det är lärarnas efterfrågan som styr utbudet av digitala lärresurser.  Och om de efterfrågar öht beror på om de är motiverade. Om de är motiverade beror, i sin tur,  på hur satsningsvillig myndigheter och nationen är. Så satsa på Anna-Karin Hatt! Så kommer det att ordna sig!

För den som vill läsa mer och fördjupa sig rekommenderar jag Skolverkets rapport Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den kom till efter ett symposium som ställde sig frågan om digitala lärresurser blir tillgängliga och användbara i skolan.

Se filmen och tyck till om den nationella digitala agendan på: http://www.regeringen.se/sb/d/14375/a/166263

Tagged with:
 

2009 hölls ett symposium om digitala lärresurser i en målstyrd skola. Man ville belysa hur digitala lärresurer blir tillgängliga och användbara i den pedagogiska verksamheten. Dagen dokumenteras i denna rapport som består av två delar. Del 1 är en en sammanfattning av Lena Olssons studie Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Del 2 är en rapportering av symposiet den 5–6 mars 2009 där föredragshållarna presenterar sina texter.

Digitala lärresurser i en målstyrd skola – Skolverket

Tagged with:
 

Skolverket gjorde, på regeringsuppdrag, en rapport om IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. De har undersökt hur man använder datorer i skolan och hur de som verkar där bedömer sin egen datorkompetens. Den släpptes i april 2010.

Resultaten visar…

  • De flesta elever använder datorer i skolan.
  • De  ämnen där man inte använder datorn så mycket är naturkunskap, teknik och engelska. I matematik använder 90%  sällan eller aldrig datorer på mattelektionerna . (år 7-9 och gy)
  • De lektioner där eleverna oftast använder datorer är svenska och samhällskunskap. Cirka 30% av gy-elever använder ofta dator på  medan närmare 40%  sällan eller aldrig gör det.
  • Det vanligaste är att eleverna (år 7-9 och gy) använder datorer i skolan för att söka information och skriva texter.
  • I gy använder 80% ofta dator i skolan för att söka information på internet.
  • Elever på studieinriktade och yrkesinriktade gymnasieprogram använder datorer i skolan ungefär lika mycket och för samma saker.
  • I de komvuxkurser som ingått har hälften av de vuxenstuderande ofta sökt information med dator.
  • sfi arbetar framförallt med språkövningar på datorn.
  • Yngre elever använder datorer i mindre utsträckning än äldre.
  • Närmare hälften av eleverna i årskurs 4-6 använder sällan eller aldrig dator i skolan. Det vanligaste är atteleverna i dessa årskurser använder dator på lektionerna i några få ämnen.
  • De flesta elever har fått lära sig om en säker och kritisk internetanvändning i skolan.
  • I årskurs 7-9 anger närmare åtta av tio elever att de har fått lära att vara försiktiga med vad de skriver eller publicerar om sig själva och att använda internet på ett schyst sätt.
  • Elever, i alla åldar, har generellt gott självförtroende när det gäller datorn och de allra flesta tycker att de är mycket eller ganska bra på att använda datorer och det finns ingen könsskillnad här. När det gällera tt tycka att man är mycket bra är det dock skillnad. Pojkar/män tycker  i något högre utsträckning, än flickor/kvinnor att de är mycket bra.

IT-användning och IT-kompetens – Skolverket

Tagged with:
 

Skolverket har gjort en rapport som handlar om skolans utvecklingsbehov på IT-området. De har tittat på förskola, skola och vuxenutbildning och ger förslag på insatser. Gör IT nån nytta? Används de? Vad gör att digitala lärresurser blir efterfrågade? Varför isåfall?

I bakgrunden till denna rapport refereras till en OEDC-rapport som heter ”The new millennium learners”. I den har man bl a tittat på hur allmänna kunskapsnivåer häger samman med IT-mognad. Man har konstaterat att de hänger ihop. De som har IT-kunskaper får också bättre betyg.

I den här rapporten handlar om svenska förhållanden och hur de förhåller sig till några grannländer.’
Gör IT i skolan någon nytta?
Såväl elever, lärare som skolledare är positiva. Andra undersökningar ger liknande resultat. De säger att:

  • ITökar motivation hos elever
  • ger ökade möjligheter till individanpassning
  • bidrar till att utveckla lärares arbete i klassrummet.
Används digitala lärresurser?
Lärares användning av digitala resurser för lärande  är förhållandevis lågt men visar tecken på att öka med tiden.  Antalet lärare som producerar egna lärresurser och delar med andra ökar.
OECD-studien kring digitala lärresurser i Norden visar att det är lärarnas efterfrågan om styr utbudet av digitala lärresurser. Deras efterfrågan beror på hur motiverade de är.  Något annat som spelar in är hur mycket ”på” myndigheterna är.
Danmark och Norge, har haft den med livaktiva IT-politiken och det har gett resultat: De har också de mest motiverade lärarna. De länder som haft en statlig stimulering av utveckling av digitala lärresurser, har fått den bästa kommersiella marknaden för dessa.
Faktorer som gör användningen av digitala lärresurser efterfrågad är:
  • Lärares kunskap. Efterfrågan och användning stiger med ökad kunskap.
  • Nationella strategier för användning och offentligt stöd till produktion
  • Insatser för att underlätta användning och utveckling. (Infrastruktur)
  • Bra info om vad som finns och hur de används. (Privat och offentlig)
  • Tillgång till en nationell plattform för information, tjänster och erfarenhetsutbyte
Länk till rapporten

UA-75648286-1