Currently viewing the tag: "spel"

När eleverna får vara guider och lära andra lär de sig bättre. Därför har kognitionsvetare i Lund tagit fram ett matte-spel med artificiell intelligens. Barnen får lära en figur hur matten funkar. Resultat: Barnen lär bättre och får mer självförtroende.

Lärare skämtar ibland om att  det lärarens privilegium att läraren lär sig mest eftersom denne måste tänka igenom allt noga föra att eleverna ska förstå. Elever funkar också så. På Lunds universitet har man därför forskat kring datorspel där eleverna har en figur som de måste förklara saker för.  Detta har visat sig vara speciellt bra för de svagaste eleverna.

I spelet tävlar man mot datorn och får poäng. Det handlar om 10-talssystem och att addera eller subtrahera över tiotalsövergångar, och om att förstå positionssystemet.

I korthet går spelet till så här om t ex eleven Lisa spelar med figuren Eli:
1. Lisa spelar helt själv och Eli tittar på och frågar varför Lisa gör som hon gör.
2: Eli spelar och Lisa guidar och hjälper.
3. Eli försöker spela helt själv.

Efteråt chattar Lisa och Eli om hur det gick.  Om de gick bra är Tobi upprymd och glad. Om det gick ”sådär” vill Eli spela igen.

Figuren är försett med AI (artificiell intelligens) och lär av sina erfarenheter.  Det finns några olika figurer och alla har könsneutrala namn och utseenden. Anledningen till detta är att flickfigurer drog till sig negativa kommetnare som t ex: ”Vad korkad hon är!”.

Anledningen till att det här spelsättet är framgångsrikt är att:
A) Barnens motivation blir hög eftersom de dels gillar datorspel och dels vill hjälpa sin figur.
B) De får löpande återkoppling. Figurerna säger till direkt när de inte förstår.
C) Bra för självkänslan när det går bra och när det går mindre bra känner eleverna det inte känns lika illa som att misslyckas i traditionella matteövningar.

Just det sista är kritiskt i mattesammanhang. Inlärning förutsätter att man vågar försöka om och om igen och våga göra fel. En del elever är så rädda att göra fel att de tappar sugen. I detta spel får de tillbaka lusten att försöka igen av sin envisa figur.

http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12344&news_item=7469

Tagged with:
 

Har utantillinlärningen någon roll i den moderna skolan? Länge har vi i Sverige vurmat för en pedagogik där förståelsen står i centrum. Men en sak glömdes kanske bort lite grann: Den förhatliga utantillinlärningen tränade minnet!

Den gamla utantillinlärningen har för många här känts omodern och förlegad. I Paris tänker man inte så. Där lär man sig många saker utantill.  I Vetenskapsradions program Vetandets värld från (2011-11-16) I Paris skolor tror man på korvstoppning, handlade om detta. I programmet jämför svenska och de franska skolor och minnesforskare ger sin syn på saken.

Vissa menar att utantillinlärningen faktiskt kan ha en viss mening. Det tränar minnet.  Förståelse och minne hör ihop och behöver båda utvecklas.

I  artikeln Kan kunskap förändra hjärnan? på forskning.se säger man att i skolan talar man ofta om nackdelar med att memorera, t ex matematiska metoder men att det finns hjärnforskning och kognitionspsykologi som visar att automatisering av kognitiva processer faktiskt minskar belastningen på arbetsminnet och alltså gör en del av hjärnan ”ledig” för andra kunskapsmoment.

Landets bästa minne utvecklade  minnestränar-app
Idriz Zogaj har Sveriges bästa minne. I tv-shower har han visat sina minneskonster och t ex memorerat över tusen binära tal på en halvtimme.
Det är lätt att häpnas och fascineras över ”gåvan”. Men är det verkligen en gåva?

I en intervju i Svd fick Idriz Zogaj frågan hur han upptäckte denna gåva. Han svarade:

– Jag upptäckte det inte. Jag tränade mig till det.

Nu har Idriz Zogaj konstruerat ett minnestränarspel. Det finns både som app och som kort i låda. Appen heter Zogaj Memo Gym.

I spelet lägger ut några kort, med bilder på och i par (PairPlay). Man kan själv välja hur många det ska vara.

Man får sedan titta på dem och får försöka hitta på olika strategier att komma ihåg. När man tror man tittat klart börjar man spela och då är det som en vanligt memory-spel men här gäller det att minnas vilka saker som hörde ihop.

I spelets andra del (ChainPlay) gäller det att minnas i vilken ordning korten dyker upp och sedan att lägga dem i samma ordning.

Spelet finns även som fysiskt spel och heter då bara Zogaj. För de mindre barnen kan det vara skönt att starta med ett fysiskt spel och sedan övergå till det virtuella.

I det fysiska spelet  kan man träna rim och rimma t ex en bild på en myra med siffran fyra.  Eller så lär man sig det Zogaj kallar länkmetoden. Det går till så här: Man lägger ut korten slumpvis i par.

Sedan gör man meningar eller små historier om paren och memorerar dem. Se i filmen nedan hur man spelar det.

YouTube Preview Image
Tagged with:
 

Hur kommer det sig att elever som spelar strategi-spel kan sitta koncentrerade i timmar men tappar koncentrationen på en lektion efter en kvart? Vilka förmågor har de eleverna?  Många stora framgångsrika företag vet. De ser nämligen förmågor som skolan ofta inte ser.

Det är därför företag som Google, Apple och Microsoft rekryterar personer som är spelledare i t ex World of warcraft till chefsposter, trots att de här personernas skolbetyg kanske inte är de allra bästa. Förmågan att lösa problem och kommunicera är viktigare för dem.

— Arbetsmarknaden efterfrågar elever med ledarskapsförmågor, simultankapacitet, uthållighet, med fallenhet för problemlösning och samarbete och som kan hantera språk på ett effektivt och kommunikativt sätt, säger SO-läraren och IT-pedagogen Stina Ekmark som arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.

Stina Ekmark har låtit sina elever i åttan skapa egna appar och sett hur andra förmågor blommar upp när man tar in IT och arbetar med logik. Elever som ofta var svaga i traditionella ämnen fick nu vara bäst i klassen.  Nästan alla blev sedan också bättre i matematik. Stina Ekmark säger att när eleverna arbetade med programmering utvecklade de färdigheter i problemlösning som de hade användning av i andra ämnen.

Många skolor skulle kunna använda ny teknik mycket mer än i dag. Stina Ekmark tycker att man från och med högstadiet borde prioritera datorer framför traditionella läromedel. Hon säger:

— Vissa skolor har så dålig kapacitet att det är ett skämt. Att alla elever får samma förutsättningar med tillgång till datorer är en demokratisk fråga.

Läs mer i Lärarnas Tidning

Tagged with:
 

Tänk om barn kunde designa sina egna spel och bestämma vad som ska hända där. Tänk om de kunde bli aktiva ”påhittare”  av spel och inte bara mottagare. Tänk om de kunde jobba med berättande, logik, problemlösning och kreativitet på en och samma gång. Det kan de med Kodu. Det är ett program där barn själva kan skapa spel som spelas på xbox och pc.

I Kodu arbetar man med villkor och regler – grunderna i programmering – och jobbar med dem i ett helt ikonbaserat gränssnitt. Programmet är gjort av Microsoft och är gratis att ladda ned. De rekommenderar det till alla över 7 år.

Gränssnittet där man sätter villkor och regler. Klicka för att se större!

Enkelt förklarat går det till så här:  Man bygger en värld, befolkar den med figurer och sätter egenskaper, villkor och regler i världen. Sedan spelar man.

Det finns 20 olika figurer med lite olika förmågor. Inred din värld med flygande tefat, flygplan, ballonger, luftskepp, kanoner, moln, byggnader, klippor, stjärnor, träd och mynt. När du konstruerar ditt spel svarar du på frågor av typen: ”Vad händer när-din spelare…”. Kanske du vill att din spelare kanske förlorar lite hälsa när den ser ett objekt eller råkar röra vid det. Vad ska de säga i spelet? Skriv pratbubblor med meddelanden!

Om man är rookie i spelvärlden och det är trögt att komma igång med en spelidé kan man börja med exempel och instruktionsfiler som följer med programmet och sedan ändra det så att det blir personligt och eget.

I filmen här visar en 12-årig flicka hur hon gör när hon utvecklar sitt spel. Hon har bland annat gjort ett träd som låter och ger ifrån sig musik.

YouTube Preview Image

Barn blir aktörer – inte bara konsumenter
Barn är oftast konsumenter av media och spel. När det gäller media som baseras på ord, bild och film kan barnen lätt bli medaktörer och få prova på hur det är att sända information. De blir då lästa/sedda och kan få feedback från omvärlden. När det gäller spel har det varit tunnare med utbudet. Det finns en vits med att barn får prova på att själva designa ett spel. Bortsett från att de då får träna logik och planering är det också en värdefull kunskap att förstå hur man planerar ett spel och insikt i hur spelen de själva spelar, har blivit till, dessutom tränar själva skapandet fantastin. Att slutresultatet blir ett spel som man själva och andra kan spela är förtroendehöjande.

Pedagogiska möjligheter
Här finns många möjligheter för pedagogisk verksamhet. Man kan själv eller tillsammans skapa en historia och komma överens om vilka regler som ska finnas där. Interaktionen i spelet har små pratbubblor. För barn i skolstarten är detta ju en perfekt möjlighet att skriva korta meddelanden som ska läsas. I spelsituationen är motivationen väldigt hög att läsa vad det står i pratbubblan.

Jag tror att kreativa lärare kommer kunna använda det här på många olika sätt. Man kan göra spel som man kopplar till matematikuppgifter. När man gjort spelet kan man också jobba med efterarbete och dokumentation kring det och skriva om figurerna och skriva vidare på berättelserna.

I filmen  nedan visar de hur man editerar i Kodu och ca nio minuter in i filmen ser vi hur man t ex bestämmer  vad som ska hända vid fiskdammen. Här bestäms att när man fiskar upp en fisk ska man få 1 poäng. Vad händer då om dammen har 20 fiskar och man får 3 poäng för varje fisk? Ett bra underlagsmaterial när man ska jobba med t ex addition och introducera att multiplikation är upprepad addition.

YouTube Preview Image

Här är ett spel där man tar sig genom Mörka Läskiga Skogen om natten och letar efter sin bror som tagits tillfånga av kannibaler.

YouTube Preview Image

LÄNKAR:
Kodu Game-Creation Tool for Kids Adapted for the PC
Kodu Game Lab
Kodu Game Lab – 3D Games Design for School
Planet Kodu

PS Jag arbetade på Liber med en sajt som hette Skolgården en gång. Det var en sajt med flera undersajter och vid ett tillfälle ca 1998-99 sökte vi pengar av KK-stiftelsen för att utveckla material för barn om just programmering. Vår utgångspunkt var att barn möter programmering i sin omgivning och vi ville skapa något som enkelt förklarade vad programmering var och låta dem prova på att använda lite villkor och regler för att de ska ha grundläggande begreppsintroduktion om vad programmering var.. Vi fick nej eftersom KK-stiftelsen inte tyckte att det behövdes. ;-D

Tagged with:
 

Skribenten här tar upp att spelandet påverkar medvetandet och laborerar med idén att göra spelförståelse till ett grundämne med ett eget avsnitt i läroplanen. Hur skulle det bli då?

Richard Gatarski » Spelandet (mm) lär forma om medvetandet.

Tagged with:
 
UA-75648286-1